"Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Många, säger jag er, ska försöka komma in men inte lyckas.
När husets Herre har stigit upp och stängt porten och ni står utanför och bultar på porten och säger: Herre, öppna för oss, då ska han svara er: Jag känner er inte, varifrån är ni?
Då kommer ni att säga: Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator. Men han ska svara er: Jag vet inte varifrån ni är. Gå bort ifrån mig, alla ni som gör orätt.
Där ska ni gråta och gnissla tänder, när ni ser Abraham, Isak och Jakob och alla profeterna i Guds rike medan ni själva hamnar utanför.
Och människor ska komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike."
I Lukas 13 läser vi om hur Jesus vandrar genom städer och byar och undervisar. Han är på väg till Jerusalem.
Någon frågar honom: "Herre, är det bara några få som blir frälsta?" Jesu svar finner vi i orden ovan.
Är de då få? Är det bara några få?
Vägen är smal. Men vägen är Jesus. Vägen är att tro på Jesus. - Att komma då han bjuder in till riket genom sitt ord.
Många försöker komma in, men lyckas inte. Vi lever i veckan före domsöndag. Och även domsöndagens text lyfter fram kallelsen som gått ut och går ut:
"Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse."
Även här märker vi att riket stått berett hela tiden. Kallelsen finner vi ännu i Guds ord: - Kämpa för att komma in genom den trånga porten.
När Matteus återger samma Jesu ord skriver han: "Gå in genom den trånga porten. Den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den."
Porten är trång och vägen är smal. Och få finner den. Men Guds ord visar på porten. Guds ord öppnar vägen som är Jesus.
I sången sjunger vi: " Ty Jesus är vägen, den enda som går, till nya Jerusalems stad. Följ med på den vägen, snart vila du får och sjunga där uppe så glad!"
Vägen är den korsfäste Jesus. Med den korsfäste vandrar vi mot nya Jerusalems stad.
När vi kommit in genom Jesus, han som är den trånga porten får vi vandra på Jesusvägen. Vi lockas bort från den både till höger och vänster.
Men vi vill inte överge den. För vi vet att den leder ändå fram. Och vid vägens slut ser vi den öppna porten. Samma trånga port som vi gick gå in genom.
Trons väg är en banad väg. Abraham, Isak och Jakob gick den. De trodde på Guds ord. De trodde på löftena. De levde som främlingar här i tiden.
Men de var Guds gäster i riket. Och Gud dukade sitt bord. Gud håller sitt ord. Jesuvägen leder till livet..

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar