"Det var nu omkring sjätte timmen. Då kom över hela landet ett mörker som varade ända till nionde timmen.
Solen förmörkades, och förlåten i templet brast mitt itu. Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande."
Och när han hade sagt detta gav han upp andan.
Officeren som såg det som hände, prisade Gud och sade: "Den mannen var verkligen rättfärdig."
Allt folket hade samlats för att se på, och de slog sig för bröstet när de såg vad som skedde och vände hem igen.
Men alla hans vänner, också de kvinnor som hade följt honom från Galileen, hade stått på avstånd och sett detta."
Om Gud så vill. Om jag lever och Herren dröjer skall jag vittna om Jesus på långfredagen inkommande år. Det beskedet fick jag igår då bibelläsningen också vittnade om hur Jesus dör.
Han gav sitt liv för min skull. Och jag får vittna om Honom.
Tänk att vi får vittna om Honom som gav sitt liv för oss och ger oss Livet.
Det är nåd att få vittna om Jesus med en svag jordisk tunga. Som ovärdiga i oss själva. Svaga, bristfälliga får vi alla vittna för världen om Jesus.
Gud är god. Det är snart advent. Ljusen brinner..
Igår kunde jag igen besöka mor. Där brann ljusen. Vi fick tala om faster. Om hur hon mänskligt sett är nära målet.
Trons mål i himlen, där bror och systrar redan vilar i väntan på Uppståndelsens härliga morgon.
Jesus uppstod. Så skall också alla som dör i tro på Honom få uppstå till evigt liv hemma hos Gud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar