Frälsningen

 "Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. 

I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro." (Romarbrevet 1:17)

Evangeliet är Guds kraft till frälsning. En Guds kraft för var och en som tror. Enligt bibliskt luthersk tro tror vi som syndare.

I en kristen pågår en kamp mellan den gamla och nya människan. En kristen blir aldrig syndfri i sig själv. En kristen är fri från synden genom tron på Jesus.

Guds ord sätter inte människor som kämpar med olika sorts synder i olika ställning. Ytterst gäller det alltid för människan att tro som en syndare. 

Det här är både befriande och utmanade. Befriande för att blicken alltid får vila på Jesus. Han är vår tro.

Utmanande för att vi så gärna skulle vilja bli bättre. Men det lyckas inte här i syndens land.

Trots allt är vi ändå alltid syndare i Ordets ljus. Men Gud vare tack är vår frälsning i Kristus Jesus. Hans verk griper vi tag i genom tron.

Och Jesus lämnar oss inte på halva vägen. Nej, vi vill inte lämna Honom som för oss ända in i himlen..

Igår hade jag tillfälle att besöka gravgården i Larsmo. Där rådde en förunderlig frid. Där vilade de kämpar som varit tvungna att slita hårt under såningstiden. De ville sköta sitt jordiska yrke, men vittnade också om Jesus, vägen till himmelen.

I tankarna kom sångens ord: Så i kärlek, tröttna inte. 

Psalm 460 i vår psambok:

1.

Så i kärlek, tröttna icke

om ej genast frukt du ser.

Kornet gror i det fördolda,

himlen regn och solsken ger.

2.

Tröttna icke, om än jorden

där du sår syns hård och kall.

Kärlek bryter mäktigt motstånd,

älska, och du segra skall.

3.

Varje ädelt frö du sådde

växer upp till skörd en gång.

Så i kärlek, och du skördar

jublande med segersång.

4.

Varje kärleksverk, hur litet,

obetydligt det än är,

varje ord du sagt i kärlek

frukt för evigheten bär.

5.

Men hur skall du kunna älska

trofast, utan själviskhet?

Han som älskat in i döden,

han allena lär dig det.

6.

Öppna därför först ditt hjärta

för den Gud som har dig kär.

Ös utav hans kärleks fullhet.

Kärleken dig älska lär.