Trons frukter

Trons grund är ett så viktigt tema. Det händer så lätt att vi blandar trons grund med det som vi kunde kalla trons frukter.

Trons grund är inte det att vi bekänner våra synder. Trons grund är inte vår omvändelse. Trons grund är inte vårt rena samvete.

Trons grund är inte att vi är bibeltrogna. Inte heller att vi vill hålla buden. Inte ens att vi går i bönehus eller kyrka.

Alla dessa är trons följder eller frukter. Varför är det då så viktigt att vi skiljer på grunden och frukterna?

Vår tro kan så lätt bli kärlekslös eller svärmisk. Vi kan lida skeppsbrott i tron. Vi kan börja förlita oss på det som människan gör i stället för vad Gud gör i Kristus.

Traditionen eller goda seder kan få den betydelse som endast Kristus har. Vidare kan vi bli högmodiga, missmodiga eller klentrogna.

När trons grund får vara Kristus blir vi inte laglösa eller lagiska. Vi blir inte splittrare eller modlösa då splittringar sker på grund av människors högmod och djävulens list.

I Psalmen sjunger vi: "Här bland frestelser och plågor skall min tro ej tryckas ner. Inga tvivelsjuka frågor ställer sig mitt hjärta mer. Med försoning hel och full är jag trygg för Kristi skull."