Språngmarschen mot graven

"Tidigt den första veckodagen, medan det ännu var mörkt, kom Maria från Magdala ut till graven och fick se att stenen var borttagen från den. 

Hon sprang därifrån och kom till Simon Petrus och den andre lärjungen, den som Jesus älskade, och sade till dem: "De har tagit bort Herren från graven, och vi vet inte var de har lagt honom."

Då begav sig Petrus och den andre lärjungen ut till graven. De sprang båda på samma gång, men den andre lärjungen sprang fortare än Petrus och kom först fram till graven."

(Första delen av morgondagens evangelietext)

Maria Magdalena hade sprungit från den tomma graven och hon hade kommit fram till Petrus och Johannes. Den stackars Maria var upprörd och uppgiven. De hade tagit bort hennes Herre från graven och hon och de andra kvinnorna visste inte var man hade lagt Jesus.

Nu blev det fart i Petrus och Johannes och de springer så fort de kan till graven. Johannes sprang fortare. Av någon anledning hängde inte Petrus med i Johannes fart.

Johannes lutade sig in i graven och såg linnebindlarna ligga där, men han gick inte in.  Strax därefter kom Simon Petrus fram. Han går in i graven och ser linnebindlarna ligga där. Han ser duken som hade täckt den döde Jesus huvud ligga skilt och hopvikt på en särskild plats.

Johannes går också in och ser och tror. Jesus som älskade honom har uppstått. Jesus lever. 

Petrus och Johannes hade inte tidigare förstått Skriftens ord att Jesus måste uppstå från de döda. 

"Därefter vände lärjungarna tillbaka hem." Jag tror att vägen hem var ljuvligare. Salig är den som ser och tror..