Förtröstan och omvändelse i oroliga tider

Igår fick jag i arbetet lära mig mera om näringsbrist på olika marker. När det blir näringsbrist växer det dåligt och växten dör ställvis.

Vi rörde oss på skogsmarker och torvmarker där man fått skog att växa. På vissa marker, bördiga torvmarker uppstår det kaliumbrist. Då är aska, träaska ett utomordentligt gödselmedel.

För att visa hur det fungerar tog forskaren av skogsmullen i handen och kramade den med händerna så att några vattendroppar sipprade ner. När askan löses upp av regnet sipprar det näringsrika vattnet neråt i jorden och träden kan ta till sig bland annat det livsnödiga kaliumet.

Jesus talar om att vi måste omvända oss och bli som barn för att komma in i himmelriket. Vi förstår att vi kan stänga ut oss själva från himmelriket. 

Jag tänker att Jesus här syftar på den förtröstan som ett barn oftast får ha till sina föräldrar. Tron, Gudstron behöver också näring och det behöver också vara näringsbalans. Annars är det risk att tron dör.

Tron kommer ju av predikan och predikan i kraft av Guds ord. När vi får ta Guds ord till oss får tron sin näring. Gud vet hurudan näring tron behöver och allt detta finner vi i Guds ord och speciellt i Herren Jesus.

När vi tar del av Guds ord i Jesu namn känner vi hur det livgivande vattnet styrker vår tro. Vilka näringsämnen behöver då tron? Jag tänker att förtröstan är viktigt. Vi förtröstar inte på oss själva utan på Jesus.

Vi behöver även mod och det mod vi behöver ger också Jesus. Sedan behövs det tålamod o.s.v.

I natt hade jag en orolig dröm där bomber från tre stridshelikoptrar helt plötsligt regnade ner över en finländsk stad. Jag sökte skydd och klarade mig men mötte sedan otaliga sårade och skadade människor som irrade omkring i staden. 

Nog vet jag att drömmen härledde sig från de nyhetsreportagen som jag tog del av i går. I världen rasar krig och vi får tacka Gud för att vi ännu får leva i fred. Men jag tror också att Finlands folk behöver omvändelse och omvändelse till tron på Jesus.

Liksom våra fäder och mödrar lever vi med en oberäknelig granne. Vi kan inte förlita oss på vår egen styrka. Och vårt eget mod sviker nog lätt då faran kommer. 

Samtidigt är det orätt att be om fred av Gud och samtidigt förkasta hans ord och den ordning som han vill uppehålla i familj, kyrka och samhälle.

Men vi får frimodigt be om fred och beskydd samtidigt som vi i ordet söker Guds vilja. Jag lånar orden som en kristen broder skrev nyligen. Jag citerar:

"Enligt evangelisk-luthersk tro innebär praktiserandet av dopet att man lever i daglig omvändelse. För den som fallit i synd finns botens möjlighet. ”Om boten lära de, att syndernas förlåtelse av dem, som efter dopet fallit i synd, kan vinnas, närhelst de omvända sig, och att kyrkan bör meddela avlösning åt dem, som på detta sätt vända åter för att göra bot” (Augustana art. XII)."

Jesus uppmanar oss att omvända oss och bli som barn. Vi skall inte överge vår himmelske Fader som givit all makt i himmelen och på jorden åt Jesus. Nära Jesus känner vi den friden som världen inte kan ge.

Där kan vi sjunga med förtröstan: "Så tar jag blott en dag i sänder och fruktar ej morgon som gryr. Min framtid är lagd i hans händer som himlen och jorden styr."