Det är inte så ofta man idag hör att personer får nåd till bättring eller omvändelse. Idag hörde jag ett vittnesbörd om ett sådant Guds nåds under.
Jag har ett minne av en man som ofta besökte faffa. Han, faffa hade ett eget rum hemma hos oss.
Jag minns den syrliga tobaksdoften som lämnade kvar efter hans besök. Idag hörde jag ett vittnesbörd om hur han fick nåd till bättring i den elfte timmen.
En person hade hört att mannen var sjuk och fick nöd över hans själ. Via telefonen gick budet ut och Herren styrde sedan förloppet, så att en man besökte den gamle och sjuke på hans sjukbädd. Och undret skedde. Den gamle fick nåd till bättring.
Dagen efter dör han. Men han hade fått nåden att tro sina synder förlåtna. Otroslivet var slut och i tro på sin frälsare gick han in i Evigheten.
Den bönehusgemenskap där jag växte upp var en ung församling. När jag var 6 år gammal avskiljde man några män till predikanter. Och söndagssamlingarna blev regelbundna.
Och visst var den Helige Ande med i den lilla församlingen. Jag kunde skriva mycket om de nådens under som skedde.
Hebreerbrevets författare skriver: "Bröder, bli kvar i broderskärleken. Glöm inte att visa gästfrihet, ty genom gästfrihet har somliga fått änglar till gäster utan att veta om det."
Temat för inkommande helg är tacksamhet. Vi har mycket att vara tacksamma för. Gud är god. Stor är hans trofasthet..
I överskriften i Kyrkohandboken läser vi:
"Denna söndag talar om tacksamhet och otacksamhet. Jesus gjorde gott framför allt mot dem som andra hade övergett. Av dem som han hjälpte var det inte alla som tackade honom och bekände sin tro på honom. Andra stördes av att Jesus inte handlade så som de skulle ha önskat. Men han ville göra gott mot alla utan åtskillnad."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar