Uppåt och himmelsk härlighet

"Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan göra några kläder."

Med de orden beskriver evangelisten Markus Kristi härlighet när den uppenbaras för lärjungarna på det heliga berget. Denna härlighet hade Jesus innan han kom hit ner på jorden. Samma härlighet har han idag hos Fadern och i den härligheten stiger han ännu en dag ner på jorden.

Jordiska ögon tål inte den klarheten. Därför sker det också en förvandling av hans egna när Jesus kommer i härlighet på den yttersta dagen.

Medan vi lever här i nådens rike är detta härlighetens rike fördolt för oss. Vi kan inte se dit in och vi skall inte heller se mer än vad Gud uppenbarar i sitt ord. 

När Petrus fick se en glimt av Kristi härlighet blev han så förskräckt att han inte visste vad han sade.

Innan jag vaknade nu på morgonen hade jag en dröm där jag deltog i en annorlunda nattvard. När kallelsen dit fram till bordet kom förvandlades drömmen. Och i drömmen vandrade jag dit upp mot altaret. Det var då inte mera någon kyrka utan det bar uppåt. 

Jag var andfådd när jag vaknade för i drömmen var nog allt jordiskt, men annorlunda. Medan jag vandrade uppåt såg jag hur kön där framme vid altaret blev kortare. Jag såg aldrig själva altaret utan endast konturerna av de som rörde sig dit uppåt. Jag skyndade stegen för jag tänkte att jag bör hinna fram innan nattvardsgången är över.

Nu var det här endast bara en helt vanlig jordisk dröm där jag bar en liten flicka på armen medan jag vandrade uppåt. 

Vad har då en vanlig jordisk dröm att göra med Kristi klarhet och härlighet. Jag har tänkt på denna Jesu härlighet. Likt lärjungarna blir vi förskräckta inför den för vi bär ännu en kropp som lyder under syndafallets konsekvenser.

Våra egna tankar, vår egen vilja kan vi aldrig lita på när vi närmar oss Guds ord. Vi är helt beroende av den Helige Andes ledning. Ja vi får och behöver pröva oss inför ordet.

Det himmelska kan vi inte förklara på jordiskt vis. De jordiska orden känns för bristfälliga. Men jag vet att det skall vara så för ordet vittnar därom. Aposteln skriver:

"Vishet förkunnar vi emellertid bland de fullkomliga, en vishet som inte tillhör den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. Nej, vi förkunnar Guds hemliga vishet, den vishet som är fördold och som Gud från evighet har bestämt att bli till härlighet för oss. 

Denna vishet har ingen av den här världens härskare känt - om de hade känt den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre. 

Men vi känner, som Skriften säger, vad ögat inte har sett och örat inte hört och människohjärtat inte kunnat ana, vad Gud har berett åt dem som älskar honom. Ty för oss har Gud uppenbarat det genom sin Ande."