"Om hemmet en sång jag vill sjunga, min eviga boning är där. Bland alla Guds helgon och under jag vilar från jordens besvär.
Det hemmet är icke i världen, o nej, det är fjärran dit opp. Jag är nu blott här uppå färden, där avtager tårarnas lopp."
Efter något års paus hade vi med några tusen andra möjlighet att delta vid nattvarden på sommarmötet. Tältet var fyllt redan innan nattvardsmässan började 17.30. När regnet sedan började fylldes mötestältet ännu mera.
Men regnet slutade och när vi rörde oss framåt mot altaret fylldes tältet av solens sken. När vi sedan knäböjde sjöng man "Om hemmet en sång jag vill sjunga".
"Det hemmet är inte i världen". Sångens ord ljöd genom tältet när vi i ett himmelskt ljus fick ta del av Kristi kropp.
Orden kan inte beskriva mötet med Herren Jesus. Det himmelska kan inte beskrivas med ord. "En underbar, underbar skara mig väntar i himlen förvisst."
"Av glädje där röres mitt hjärta, ty tårarna rinner ej där."
Gud är god!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar