Samuel och Saul

I bibelläsningen enligt folkbibeln befinner vi oss nu i första Samuelsboken. Vi kan läsa om det sista mötet mellan profeten Samuel och kung Saul.

Herrens ord hade kommit till Samuel: ”Jag ångrar att jag gjort Saul till kung, för han har vänt sig från mig och inte utfört mina befallningar.” 

Sauls synd var att han hade gått emot Guds ord. Saul hade kompromissat med Guds ord för folkets skull.

Samuel hade blivit bedrövad och ropat till Herren hela natten. Samuel ville inte se Saul mer så länge han levde, för Samuel sörjde över Saul. 

I mina tankar kommer att har vi Samuels sinnelag. Sörjer vi av hjärtat över de som allt mera vänder ryggen mot Guds ord?

Sörjer vi över de felsteg och kompromisser vi själva gjort? Det är nåd att få begråta sin egen synd. 

Profeten Samuel var bedrövad. Han sörjde över Sauls fall och hans eviga olycka. Men Gud hade andra tankar för Samuel: Han skulle smörja David till en ny kung i Sauls ställe.

Samuelsboken väcker många tankar. Speciellt då vi vet att Gud är den samme idag som på Samuels tid. Guds folk kan aldrig kompromissa med Guds ord.

Den vägen leder till fördärvet. När Guds kallande röst tystnar och han låter människan gå sin egen väg leder den till evig förtappelse.

Gud ser till hjärtat. Han är den som dömer.