Guds folk firar pingstmöten den här helgen. Det har varit och är bönemöten. Vi har fått be för en broder i Herren, som Gud nu i natt i sitt allvisa råd kallat hem.
Det var nu Guds tid att kalla honom hem. För honom nalkades en annan mötesdag, då han möter sin frälsare ansikte mot ansikte. Det eviga mötet har börjat.
Genom bönen i Jesu namn har vi som Guds folk gemenskap med vår Gud. Vi kommer med hjärtats önskningar inför Honom. Vi ber att hans vilja skulle få ske.
Gud hör bön och bönen förändrar också oss. Mötena här nere i den kämpande församlingen fortsätter också i bön.
En människas dagar på den här jorden har sitt slut. Våra dagar är skrivna i hans bok. En människas liv blir 70 eller 80 år då det blir långt.
Gudsmannen Mose skriver i sin psalm:
"Vårt liv varar sjuttio år, eller åttio om krafterna räcker. När det är som bäst är det möda och bekymmer. Snart är det slut och vi flyger bort."
Med Mose får vi be: Lär oss att våra dagar är räknade, så att vi får visa hjärtan. Mätta oss med din nåd när morgonen gryr, så att vi får jubla och glädjas i alla våra dagar.
Glädjen i Herren är evig och sann. Det förstår vi också den dag vi möter honom ansikte mot ansikte..
Med önskan om en välsignad mötesdag runt Guds ord som består i evighet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar