Resan var inte över

Idag på morgonen har jag läst slutdelen av Apostlagärningarna. Paulus har efter en strapatsrik resa nått fram till Rom.

Resan är inte över och i två hela år bodde Paulus i den bostad som han hade hyrt, och han tog emot alla som kom till honom. Han predikade Guds rike och undervisade med stor frimodighet om Herren Jesus Kristus utan att bli hindrad.

Där i Rom skriver han många dyrbara brev och han fullbordar sin apostlatjänst. I bibelförklarningen läser vi:

"I två hela år Under sin tid i husarrest skrev Paulus Efesierbrevet, Kolosserbrevet och Filemonbrevet, troligen vid ungefär samma tillfälle. 

Längre fram under samma tid skrev han även Filipperbrevet. Efter de två åren blev Paulus antingen ställd inför rätta och frikänd eller också kom målet aldrig upp. Ett mål inför kejsaren kunde nämligen avskrivas om det inte hade kommit upp till behandling inom två år. 

Efter de två åren i fångenskap gjorde Paulus enligt traditionen nya resor, först till Spanien och Kreta och därefter till Grekland där han skrev Titusbrevet och Första. Timoteusbrevet.

Till sist återvände han till Rom, där han skrev Andra Timoteusbrevet innan han led martyrdöden under kejsar Nero i mitten eller andra halvan av 60-talet e Kr."

Men för aposteln var inte resan över ens då han gav sitt liv i den tjänst han var kallad till. Verket var inte över ens då han fick hembud.

Hans själ kallades till den himmelska tjänsten och de ord han skrivit under den Helige Andes ledning vägleder ännu Kristi kyrka på färden mot de goda hamnarna.

På den färden får vi vara med. Känner du kaptenen på det skeppet? Jag ser Honom för min inre syn.

Det är ju Jesus, Överherden med de sårmärkta händerna. Han styr skeppet i hamn på utsatt tid. Då blir det ljuvliga möten på Evighetens strand.

Nej, resan är inte ännu över. Det bästa ligger ännu framför. Välsignad seglats under Överherdens ledning..