En rövare var det som provseglade

I en predikan idag hänvisades det till en gammal sång som sjöngs i barndomens bönehus. 

I sången talas det om skeppet som byggdes på Golgata. En rövare var det som provseglade..

En dyrbar sång som många himlaresenärer har sjungit under färden..

1.

Jag slipper i främmande landet mer vara

ty löftet jag fått att till hemlandet gå.

På Kristus, det skeppet jag säkert kan fara

fast hotande stormar sig upphäva må.

Se flaggan den vajar i stäven,

ett lamm är avbildat därpå,

och blodröd och vit är hon även

och viftar dit skeppet skall gå.

2.

Guds eviga kärlek är farkostens roder,

Guds frid är salongen, där barnen få mat;

vi hava till skaffare Jesus, vår broder,

han framsätter maten på löftenas fat.

Och hytterna, de äro såren:

och barnen de mår där så gott.

Där sova de friköpta fåren,

sin fristad de där hava fått.

3.

Vårt skepp blivit byggt uppå Golgata kulle,

en rövare var det, som provseglade.

Och ännu så äro ej platserna fulla.

I Kristus finns rum för de borttappade.

Vår mast är ett kors och vårt segel

är lammet, som hänger därpå.

Ombord finnes även en spegel,

där barnen beskåda sig få.

4.

Och spegeln utvisar, att vi äro täcka

och klädda i snövit och skinande skrud,

Och skrudarna ned över fötterna räcka,

den härliga dräkten vi fått utav Gud.

Vi äro i blodet rentvagna:

Rättfärdiga äro för Gud.

Ty synderna äro borttagna

och vi äro Frälsarens brud.

5.

Fast ofta vi segla i motvind och dimma,

vi äro dock säkra på skeppet ändå.

ty Gud känner vägen, och vi få förnimma.

Han underligt styrer, men nådigt också.

Vi stå uti ring allihopa

och se på vår korsfäste bror.

Till syndare alle vi ropa:

Barmhärtigheten är stor!

6.

Snart äro vi hemma, Gud sitter vid styret,

och så går det hem uppå oförskylld nåd.

Med alla bekymmer Gud själv har bestyret,

och fattas oss något Gud heter ju Råd.

Se, så går det till i Guds rike.

Förlossning i blodet vi få,

Vi hava en Gud utan like:

Som älskar oss, halleluja!

7.

I alla som faren på söndriga vraken

av egen rättfärdighet: kommen ombord!

Här bärgas skeppsbrutna, här klädes var naken.

Vår livbåt är ute, han heter Guds ord.

Fort fram med det blodröda tåget:

Det duger att hålla uti!

Ty blodet, ack blodet är något,

som kan göra syndaren fri!