Lukas återger Jesu liknelse där han talar om säden som faller på stenig mark. Det är de som tar emot ordet med glädje när de hör det, men saknar rot. De tror bara för en tid, och i frestelsens stund kommer de på fall.
Varför kommer de på fall? Jesus ger svaret: "Det som föll bland tistlar är de som hör ordet men som allt mer kvävs av livets bekymmer, rikedom och njutningar och aldrig bär mogen frukt."
Livets bekymmer kan alltså kväva tron. Blicken faller mot marken och den här världens bekymmer. Den nya sången får inte ljuda på den här sidan Evigheten.
I en psalm sjunger vi: "Mitt hjärta ständigt sjunger det kan ej låta bli. Från alla tunga bördor har Jesus gjort mig fri."
Sångaren hade länge sökt ro och frid utan att finna den här. Men sedan fick han uppleva friden i Jesus. Något som var mycket högre än livets bekymmer.
I Jesus fann han frid..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar