I Lukas 20 svarar Jesus saddukeerna som genom en banal fråga utgående från ett tragiskt livsöde velat ifrågasätta uppståndelsen från de döda.
"De som lever i den här världen gifter sig och blir bortgifta. Men de som anses värdiga att nå den andra världen och uppståndelsen från de döda, de varken gifter sig eller blir bortgifta.
De kan inte dö längre, för de är som änglarna och är Guds barn, eftersom de är uppståndelsens barn.
Men att de döda uppstår, det har också Mose visat vid stället om törnbusken, när han kallar Herren Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Han är inte de dödas Gud utan de levandes. För honom är alla levande."
Med sitt svar öppnar Jesus ett litet fönster på glänt så att vi något kan se in i Evighetens värld. Den människa som lämnar den här världen i tro på sin frälsare har det gott. Vi kan endast ana något av den ro och fröjd som Gud berett för henne.
Jesus säger: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör, och den som lever och tror på mig ska aldrig någonsin dö."
Det är nåd att redan här på jorden få leva som uppståndelsens barn. Genom tron på Jesus äger vi allt.
Den människa som inte tror saknar allt. Jag diskuterade igår med en man som konstaterade att vi inte får något med oss från den här världen. Han syftade då på jordiska ägodelar.
Jag höll nog med om det men kunde inte då inte säga något därtill..
Men den som sätter sin tilltro till Jesus och följer honom får allting. Jordens skatter lämnar hit sparade åt elden, men när Jesus öppnar ögonen öppnas en värld så underbar.
Genom tron kan vi se den andra världen och ana en bråkdel av det som Gud berett där..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar