Hans glädje både dag och natt

I dag vittnar ordet om Guds kärleks offerväg. På jorden talas det om vändagen och gott så. Men vänskapen här i världen är flyktig och kort jämfört med Guds vänskap, hans kärlek och hans kärleks offerväg.

I Ordspråksboken talar visheten och där möter vi en förunderlig bild innan skapelsen, före världens grund var lagd.

Vi möter en far och en son och en sprudlande glädje. Läs och begrunda: 

"Herren hade mig

vid begynnelsen av sin väg,

före sina gärningar i urtiden.

Av evighet är jag insatt,

från begynnelsen,

innan jorden fanns.

Innan djupen blev till föddes jag,

innan källorna flödade av vatten.

Innan bergen grundades,

innan höjderna fanns föddes jag,

innan han gjort land och fält

och jordens första stoft.

När han beredde himlen

var jag där,

när han välvde ett valv

över djupen,

när han fäste skyarna där uppe

och djupets källor bröt fram

med kraft,

när han satte en gräns för havet

och vattnet stannade

där han befallt,

när han lade jordens grund,

då var jag verksam

vid hans sida.

Jag var hans glädje dag efter dag,

ständigt jublande inför honom.

Jag jublade över hela hans värld

och hade min glädje

hos människors barn."

Kan du min vän känna och erfara den glädje som Jesus sprudlade över när han vid Faderns sida såg skapelsen växa fram av Guds ord. En glädje han vill ge människors barn.

Bilden är så vacker och skön. Och jag tror att vi en gång, kanske snart skall få uppleva något liknande när Gud skapar ny himlar och en ny jord.

Då är förbannelsen och synden evigt borta. Då får vi med Jesus ständigt jublande vara inför Gud.