Paulus talar om den gamla och den nya människan. Den nya människan har uppstått med Kristus och söker det som är där ovan där Kristus sitter på Guds högra sida, alltså härskar.
Kristus råder alltså över den nya människan. Den del som vi av Guds nåd äger genom tron. Den nya delen är en gäst och främling här på jorden. Den längtar till det fullkomliga och riktar blicken uppåt.
Kristus är den nya människans liv. När Kristus träder fram, träder vi fram i härlighet tillsammans med Honom.
I den här texten finns en sådan djuphet att det mänskliga förståndet inte riktigt kan fatta det. Talar aposteln här om den slutliga förvandlingen vid Kristi ankomst?
Åtminstone Anden visar på den. Då avkläds allt det gamla. Men ett liv dolt med Kristus. Kristus i oss, härlighetens hopp beskriver väl ytterst en kristens jordiska vandring.
Sedan fortsätter han att tala om att döda de jordiska begären. Det är något, en vilja som Kristus verkar i ett Guds barn.
På mitt nattduksbord ligger en bok om Guds helighet. Jag anar något, men vågar inte riktigt börja läsa den. Aposteln uppmanar att söka det som är där ovan.
Kristi Ande i en syndig människa, det är stort.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar