Sakarias, den gammaltestamentliga prästen som levde i nya nya testamentets brytningstider profeterade om en soluppgång från höjden, som skulle besöka oss. Solen från himmelen som lyser över dem som sitter i dödsskugga och mörker, soluppgången som styr våra steg in på fridens väg.
Korset som restes över jorden, båten uppdragen på stranden som vittnar om att han var här. Den Helige Ande i hjärtat som viskar, Han är här.
Tre dagar skall vi studera en ny lag, en ny väglag. Hemläxan den gamla väglagen har jag nog fuskat med, då jag inbillat mig att jag kan den.
Men nog är det så att man behöver ha kunskap om det gamla för att lära sig något nytt, speciellt i brytningstider. Den nya väglagen skall träda i kraft vid årsskiftet, så har det varit tänkt redan i många år, men nu blir det kanske verklighet. Ja, om Herren dröjer, den visshet, den realitet som vi som Guds barn alltid får leva med.
Vi lever likt de forna heliga, likt apostlarna och kristna genom årtusenden i ett brytningsskede. Snart kommer Han som komma skall. Vi vet att han kommer, men vi vet inte när.
Svaga och syndiga, men för Kristi skull dugliga för ett kommande Kristi fridsrike, ilar vi vidare, som himmelrikets medborgare, men ännu på en syndfull jord.
Men Jesus går med, budskapet går ut till jordens yttersta kanter. Aftonens himmel rodnar, en dag gör han allt nytt, basunen ljuder och ljungelden går från öster till väster.
I Kristus är vi redo. Min korta tågresa med Herren avbryts av uppropet, hetken kuluttua Tampere. Arbetsdagen fortsätter.
En välsignad dag med Herren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar