Jag har inte på en tid tänkt så mycket på Jesu mänsklighet. Han levde faktiskt som en människa likt du och jag. Han hade ett yrke. Han blev trött av arbetet som jag. Han hade avsagt sig sin gudomlighet på så sätt, att han var helt beroende av sin himmelske Far, liksom varje människa. Fast han var syndfri levde han av egen vilja med alle de begränsningar människan har efter syndafallet.
Han visste inte vad morgondagen för med sig om inte Gud uppenbarade det för honom, vilket han ofta gjorde. Han hade en födelsedag och en dödsdag. Hans livsdagar på jorden var skrivna i boken likt dina och mina. Han uppstod som den förste för att vi skulle ha liv genom Honom.
Men han var ändå Gud, son till Fadern men i en bräcklig mänsklig kropp. Hebreerbrevet beskriver Honom som en präst likt Melkisedek. Likt denne Melkisedek som var präst åt den högste långt innan Aron insattes till överstepräst.
Nu efter att den mänskliga tjänsten är slut lever han där vid Faderns sida. Genom Honom har vi tillträde till Fadern. Ja han är den enda vägen till Fadern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar