Aposteln skriver om Jesus att han till det yttre var lik en syndig människa. I Jesu kropp fördömde Gud synden. Gud sände sin egen son till jorden som ett syndoffer.
Aposteln skriver om livets Andes lag. Profeten Jeremia fick se in i den tiden då Gud skall sätta sin lag i människans inre och skriva den i deras hjärtan.
Profeten fick höra att Gud skulle förlåta deras missgärningar och deras synd skall Han inte mera komma ihåg.
Genom Adams fall har varje människa del av syndens förbannelse, ja både som arvsynd och på så vis att vi inte förmår leva enligt Guds vilja. Visst är det skillnad mellan arvsynd och verksynder i tankar ord och gärningar?!
Men genom människan Jesus syndfria och fullkomliga liv, hans död och uppståndelse har vi genom tron del av hans seger och rättfärdighet och tillträde till hans himmel och inför hans ansikte.
Den här tanken går som en röd tråd genom hela bibeln. Kristus och tron på honom blir en skiljelinje som delar människorna i två hopar. Himmel och helvete, visst är det svartvitt men Guds ord är klart, låt vara att vi ibland inte förmår se det på grund av synden som bor i oss.
Fortsättning en annan gång..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar