Jag har några dagar haft den glädjen att betrakta Filipperbrevet. Församlingen i Filippi tycks påminna om Filadelfia.
Man har förstått vilken glädjens källa som finns i Kristus. Ja fastän livet ser ut hur som helst finns den eviga glädjen kvar.
Ännu idag finns samma möjlighet. Vi får lyfta blicken mot honom och låta oss uppfyllas av glädjens källa.
Det finns en glädje i vardagen, i sorgen, i avfallets tider ja även mitt i vedermödans tid. Glädjen i Herren bär Guds barn genom den mörkaste dimma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar