Jag lämnade att höra på diskussionen i riksdagen om en ny lag som skulle tillåta eutanasi. Vi har rätt att bestämma om vårt eget liv hävdade många. Vi har rätt till en värdig död upprepade man gång på gång.
Nog var det ett ihåligt prat. Med förundran lyssnade jag på pladdret. Visa män och kvinnor talade nonsens. Därför missade jag kvällens svenska radioandakt.
Men den finska hann jag höra. Predikanten kände jag inte, men det var en helt annan röst, en annan ton och stämma, än det prat jag nyss lyssnat till.
Jag blev faktiskt riktigt förundrad. Vad är det jag lyssnar till? Det är ju en människas ton, men jag hör ändå Guds röst. Hur kan det kännas så annorlunda?
Istället för lögnarens röst, rösten från honom som kommit för att ljuga, slakta, och döda lyssnar jag plötsligt till Livets röst. Rösten försäkrar att evangeliet får jag ta emot nu. Jag får tro nu, jag skall inte vänta tills senare, eller i morgon.
Guds ord försäkrar att Jesus försonat all synd. Och jag tror, jag kan intet annat, för det är Guds ord som ljuder. Ordet om Herren Jesus och den Helige Ande stadfäster ordet i mitt hjärta.
Livets röst. Tanken går åter till den dödssjuke. Det finns inget hopp om att bli frisk. Han vill inte leva mera. Han kräver att läkaren skall ge en spruta gift, så att lidandet och livet tar slut.
Stopp! Inte är det så där. Guds röst vittnar om något annat, Jesu blod renar. Det finns liv. Liv i döden och efter döden. Tänk då läkaren istället skulle öppna sin mun. Min son, min dotter, var vid gott mod. Jesus har övervunnit döden. Jag ser att du lider svårt, men kära vän, lyssna..
Jesus har försonat din synd. Du får tro att all synd, all otro är förlåten i Jesu namn och blod. Jag kan ge dig medicin som lindrar kroppens smärta. Ta emot den. Ta emot medicinen, som renar ditt hjärta och tar bort all fruktan för döden.
Jesus tar emot dig. Räck ut dina händer, snart får du se Honom. Vill du att jag ännu skall sjunga om himmelen? "O, vad sällhet, då skall bliva, när Guds barn får komma hem, ingen kan den fröjd beskriva som de får i himmelen..
Vad väljer du, vad väljer jag? Döden eller liv mitt i döden. Kunde vi inte göra sådana lagar att den dödssjuke skulle ha rätt att få höra om Jesus?
Andakten slutar, sången ljuder: Jeesuksen veri puhdistaa. Jesu blod renar. Med det löftet lämnar vi en gång den här jorden. Men först då det är Guds tid. Den tid, som Herren över liv och död förutbestämt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar