Jag läste igår om fåglarnas, flyttfåglarnas instinkt som Gud satt i dem. De hittar sina sommar- och vinterställen. Redan de små ungarna har den här kunskapen vid födelsen. Flyttfåglarna vet också när det är tid att lyfta.
Idag läste jag om gamarna, en mycket annorlunda fågel som äter dött kött. Fula och obehagliga, men av Gud skapade fåglar.
I Romarriket var det sed att de korsfästas döda kroppar lämnades som mat åt gamarna.
Då Jesus och rövarna nu korsfästes strax innan en av judarnas högtidsdagar skulle de istället tas ner från korset och föras till avstjälpningsplatsen för att brännas.
Jesaja hade profeterat om hur Messias skulle begravas bland de ogudaktiga, men få sin grav hos den rike. Jag har tänkt mycket på Nikodemus den här veckan. Tillsammans med Josef från Arimatea förde han Jesus till graven. Graven i klippan.
Månne inte Nikodemus också sedan fick se den tomma graven.
Jesus var sargad för dina och mina överträdelsers skull. Hans död tog bort syndens straff den eviga döden från dig och mig.
Han dog för vår skull, inte för gamarnas. Vi behöver få del av hans kött och blod. Jesus själv säger i Koh. 6: Om ni inte äter mitt kött och dricker mitt blod har ni inte liv i er.
Men om vi gör det har vi evigt liv och Jesus skall låta oss uppstå på den yttersta dagen.
Jesus säger vidare. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom.
När jag genom tron ser att jag är som gamen. Men att Jesus älskar mig reser sig håren på kroppen.
Min Herre och min Gud!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar