Gud betalar tempelskatt

I dagens bibelläsning kan jag inte undgå att le över Guds förfarande. De som tog upp tempelskatten kom fram till Petrus och frågade. Betalar inte er mästare tempelskatt? Petrus som var i Herrens tjänst svarar jo. Av texten framkommer inte om det rentav var en nödlögn som Petrus levererade. Judas var ju den som hade hand om kassan. Den stackars Petrus hade väl inte några pengar.

Men Jesus ansvarade för Petrus uppehälle. Vilken tröst det ligger i detta konstaterande. Gud gör än i dag på samma sätt. Petrus och Jesus bodde väl under samma tak vid det tillfället. Gud som ser hade läget under kontroll. När Petrus kommer hem tar Jesus saken till diskussion innan Petrus ens hinner berätta om sitt bekymmer. Matteus publikanen (tullindrivaren) är den som berättar om den här händelsen i sitt 17. kapitel.

Tempelskatten var tydligen något som judarna själva tog in och motsvarade två dagslöner för en Israelit. Tempelskatten var alltså något större än dagens kyrkoskatt, speciellt för Petrus som antagligen saknade inkomst.

Men berättelsen har ett gott slut. Jesus betalar tempelskatt (skatten för Guds hus) för både Guds son och lärjungen Petrus. Han skickar den gamle yrkesfiskaren på ett specialuppdrag. Petrus fiskar guldmynt och skatten blir betald.

Är det inte trösterikt att vara i Herrens tjänst. Läs själv det 17. kapitlet. Texten har väl också ett mycket djupare innehåll. kanske Guds Ande uppenbarar det för dig..

Sångaren skriver ”Han ger här nere vad jag behöver och himla arvet blir också över”