Festen är över

Från 2. Kungaboken kapitel 17.

Kan ett folk lära sig av sin historia? Som kristna är vi Guds folk. Bibeln berättar att även vi hednafolk är inympade i Guds Israel.

Fram till Jesu födelse var det Israels barn, Guds egendomsfolk som förde budskapet om Frälsaren vidare. Sedan börjar den tidsperiod som man kallar hedningarnas tider.

Det syftas då på hednakristna eller kristna som inte är etniska judar. Gud överger ändå inte sitt folk för evigt. Judarna är och förblir Guds egendomsfolk. Därför håller vi också det folket kärt och minns dem i våra böner.

Herren Gud hade fört sitt folk till det utlovade landet. Josua ledde dem över Jordan och de intog småningom hela landet.

Gud hade talat klart och tydligt, att de får välja mellan välsignelse och förbannelse. Josua hade sagt: Jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren. Men folket avföll gång på gång. Ofta började avfallet genom ledarna och deras avfall.

Vi vet att riket splittrades i Nord och Syd, Israel och Juda. Israels kungar gjorde det som var ont i Herrens ögon. Syndens lön är döden. Israel går slutligen mot sin undergång. Hosea  blir Israels sista kung. Han regerade i Israel i 9 år. Om honom står det: Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, men ändå inte som de israelitiska kungar som varit före honom.

Vi vet att det finns ondska och synder som är grövre och värre än andra. Men ändå är allt som bryter mot Guds vilja synd. Tänk om Finlands och Västvärldens kyrkliga och andliga ledare skulle inse det idag. Guds folk är alltid kallad till att göra upp med synden och vända om till Gud och Hans ord.

Kungen i Assyrien drog upp mot Israel. Huvudstaden Samaria belägrades i tre år. Sedan föll staden och folket fördes bort till Hala och floden Habor i Gozan och Mediens städer.

Varför? Detta skedde på grund av att Israels barn hade syndat mot Herren, sin Gud, som hade fört dem upp ur Egyptens land. De hade också tillbett andra gudar.

Vidare hade de levt efter sederna hos de folk som Herren hade fördrivit för Israels barn. De hade också levt efter de seder som Israels kungar hade infört.

Herren hade varnat Israel genom profeterna. Budskapet hade ljudit. Vänd om från era onda vägar och håll mina bud och stadgar, enligt hela den lag som jag gav era fäder. 

Israel lyssnade inte på profeterna. De förkastade hans stadgar och det förbund som han slutit med deras fäder och de förordningar som han givit dem. De följde förgängliga avgudar och uppfylldes av det förgängliga liksom folken omkring dem. De övergav Herren, sin Guds bud. De tillbad hela himlens härskara och tjänade Baal.

Baal han finns ännu idag och han dyrkas åter i Europas kyrkor. Vem Baal är återkommer vi till en annan gång.

I dag ljuder Bibelns ord som en sista varning över folk och kyrkor. Fallet, fallet är det stora Babylon. (se uppenbarelseboken)

Babylon, det världsliga och det andliga skall falla. Guds ord skall segra till sist. Guds ord skall aldrig förgås.

Vänner, mitt eget hjärta, väckelsens folk, kristna, församlingsanställda, förtroendevalda, präster, predikanter, biskopar. Låt oss vända om till Gud och Hans ord. 

Låt oss hålla fast vid ett klart och oförfalskat Evangelium. Gör bättring ifrån synden, tro Evangelium! Än räckes Guds frälsning, till den som sig ångrar och tror.