Uppståndelseliv

Höstmötet i Jakobstad fortsätter. Jag lyssnade nyss hemma till Luleåprästens predikan, där han vittnade om det nya livet, uppståndelselivet som Gud kallar oss till.

Redan texten från Josuaboken var talande, så att håret reste sig på armarna. Men mycket kraftigare blev den när texten förklarades genom den uppståndne, genom den Helige Ande.

Gud är god. Korset är tomt.

Hedningarnas fulla antal

"Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in. 

Och det är så hela Israel skall bli frälst, som det står skrivet: Från Sion skall Frälsaren komma och skaffa bort all ogudaktighet från Jakob." (Romarbrevet 11: 25-26)

I sitt stora eskatalogiska tal på Oljeberget säger Jesus. "Jerusalem kommer att trampas ner av hedningarna, tills hedningarnas tider är fullbordade."

Därefter fortsätter Jesus att predika om sin andra ankomst: "Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån.

Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. 

Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. 

Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning."

Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. Så snart ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. 

När ni ser att detta händer, vet ni på samma sätt att Guds rike är nära."

På fredag kväll hade jag möjlighet att fortsätta ett samtal med en broder. Vi samtalade om fikonträdet Israel och också om andra träd, bland annat Elam eller Iran.

På Yom Kippur för två år sedan diskuterade vi samma saker i värmen vid Tiberias sjö.

Mycket har hänt på två år. Havet brusar och bränningarnas dån ljuder över hela jorden.

Budskapet är att den eviga Sommaren är nära. Må vi då ta vara på tiden. Tid är nämligen något som Gud ger. Han ger det av nåd för att hans vilja är att människor skall bli frälsta.

Tiden är kort, men Gud är trofast..

Trons grund

I kyrkoårskalendern läser vi för den 20.10:

"Gud glömmer inte sitt folk utan ger kyrkan tider av förnyelse. Han sänder människor som kallar oss tillbaka till grunden för vår kristna tro, till bibeln och till förkunnelsen om den rättfärdighet som vi äger genom tron."

Gud ger tider av förnyelse. Väckelse är en form av förnyelse. Under väckelsetider berör Guds ord människors hjärtan. Människor tar Guds ord på allvar. Man förstår att Guds vilja är att vi tar emot ordet i tro. 

Gud sänder människor som kallar oss tillbaka till grunden för vår kristna tro. 

Vad är grunden för min tro? Var finner jag grunden? Tar jag till mig förkunnelsen om Kristi rättfärdighet? Äger jag den genom tron?

Aposteln skriver till korinterna i första brevet, kapitel 3: "Ty någon annan grund kan ingen lägga än den som är lagd, Jesus Kristus. 

Om någon bygger på den grunden med guld, silver och dyrbara stenar eller med trä, hö och halm, så skall det visa sig vad var och en har byggt. 

Den dagen kommer att visa det, eftersom den uppenbaras i eld, och hur vars och ens verk är skall elden pröva. 

Om det verk någon har byggt består provet, skall han få lön. Men om hans verk bränns upp, skall han gå miste om lönen. 

Själv skall han dock bli frälst, men som genom eld. 

Vet ni inte att ni är ett Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel, skall Gud fördärva honom. Ty Guds tempel är heligt, och det templet är ni."

Jag har inte riktigt förstått orden tidigare. Men det är ju solklart. Jesus Kristus är grunden. Den som bygger sitt liv på den grunden genom att sätta tro till evangeliets ord blir frälst. 

Alltså genom tron på Jesus Kristus är vi redan frälsta. Vi äger frälsningen genom tron. 

Och ny kan vi bygga vårt liv på vår frälsnings grund, på Jesus Kristus. Med guld, silver och ädla stenar eller med det som elden förtär, hö och halm eller trä.

En gång prövas vårt verk. Hur förvaltar vi vårt pund?

Låter vi Kristi kärlek verka? Eller klagar vi på varandra och orsakar splittring och tvedräkt. 

Hur vi lever våra liv i den yttersta tiden har betydelse. Varje dag är en sällsam gåva. En skimrande möjlighet..

Klaga inte på varandra

"Vänta alltså tåligt, bröder, tills Herren kommer. Se, hur jordbrukaren tåligt väntar på jordens dyrbara skörd, tills den får höstregn och vårregn. 

Var också ni tåliga och styrk era hjärtan, ty Herrens ankomst är nära. 

Klaga inte på varandra, bröder, så blir ni inte dömda. Se, domaren står utanför dörren. 

Bröder, ta profeterna som talade i Herrens namn till föredömen i att tåligt uthärda lidanden. 

Vi prisar dem saliga som håller ut. Ni har hört om Jobs uthållighet och sett hur Herren till slut handlade med honom. Herren är rik på kärlek och barmhärtighet." (Jakobs brev 5: 7-11)

Orden i lördagens morgonandakt berörde. Jakob lyfter fram en fördragsamhet. Både mot bröder och mot det som vi möter här i tiden.

Klaga inte på varandra! Vi har så ofta förebråelser mot varandra. Vi reagerar på vad bröder säger. Hur man uttrycker sig.

Men Guds ord förmanar oss att inte klaga på varandra. Klaga inte på varandra, så blir ni inte dömda.

I en sång sjunger vi: "Kom nu, broder och syster, förlåt mig! Jag har varit så kärlekslös, jag ofta har klandrat uppå dig och sett dina brister och fel. O måtte vi aldrig förglömma det budet som Herren bjöd ej mera varandra här döma och ej släcka kärlekens glöd!"

 

"Snart hos Jesus i himmelen står vi på hemlandets sälla strand, snart hemma i himmelen går vi långt borta från mödans land. Då skall vi ej tänka tillbaka på strider i sorgens dal där ofta man hörde oss klaga, men nu har vi fröjd utan tal."

Glöm inte!

"Men glöm inte detta, mina älskade, att en dag för Herren är som tusen år och tusen år som en dag. 

Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. 

Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då skall himlarna försvinna under våldsamt dån och himlakroppar upplösas av hetta och jorden och de verk som är på den inte mer finnas till.

Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta.

Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte."

Herrens apostel Petrus skriver i sitt avskedsbrev om Guds löfte om Jesu återkomst.

Guds ord vittnar om att det skall råda en sömnaktig tid när den stora dagen närmar sig. När brudgummen dröjde blev alla sömniga.

Dagen kommer som en tjuv. Jesus säger. "Spänn bältet om livet och håll lamporna brinnande. 

Var lika tjänare som väntar sin herre hem från bröllopsfesten och som genast är redo att öppna för honom, när han kommer och knackar på. 

Saliga är de tjänare som Herren finner vakande när han kommer. Amen säger jag er: Han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv komma och betjäna dem. 

Kommer han under andra eller tredje nattväkten, saliga är de om han finner dem vakande. 

Men det förstår ni ju att om husägaren visste när tjuven kom, skulle han inte låta honom bryta sig in i sitt hus. 

Var också ni beredda, ty i en stund då ni inte väntar det, kommer Människosonen."

Guds budskap är att Jesus kommer oväntat. Han kommer i en oväntad stund. Men vi vet att han kommer.

Och dagen närmar sig..

Bortom tiden

"Och ängeln som jag hade sett stå på havet och på jorden lyfte sin högra hand mot himlen och svor vid honom som lever i evigheternas evigheter och som har skapat himlen och vad som finns i den och jorden och vad som finns på den och havet och vad som finns i det: "Tiden är ute. 

Men i de dagarna när den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin basun, då är Guds hemlighet fullbordad, så som han har förkunnat i det glädjebudskap han gett sina tjänare profeterna." (Uppenbarelseboken 10:5-7)

Vid middagen idag ställde jag en fråga till de äldre bröderna vid matbordet: Hur förstår ni Evigheten, Guds folks framtid bortom tiden?

Vi hade ingen lång diskussion, men en broder konstaterade att där finns "Jag är". Alltså där finns Gud.

Ordet öppnade en korridor, ett sken från Evigheten, Guds värld. Där ser vi Jesus sådan han är utan "tidens tvång"

Gemenskapen är fullkomlig och begränsas inte av tid och rum. Där finns inte sol och måne och dess indelning av tiden i år, dagar, minuter och timmar.

Aposteln beskriver det med orden en dag är som tusen år och tusen år som en dag. För en Jesu vän är det inget dåligt att tiden är ute. Då förenas Guds folk med sin Frälsare bortom tidens tvång.

Läkaren Lukas skriver om Herrens dag den stora och härliga: "Solen skall vändas i mörker och månen i blod, innan Herrens dag kommer, den stora och härliga.

Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst."

Nu är det tid att sova. God natt och Guds frid!

I väntan på Kristus

 "så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom. (Hebreerbrevet 9:28)

Hebreerbrevets författare lyfter fram Guds folks väntan på Kristus och frälsningens dag.

Vi uppmanas alltså att leva i väntan på Jesus. Gud har gett oss den Helige Ande som ett sigill. Aposteln skriver i Efesierbrevet: "I honom har också ni, när ni hörde sanningens ord, evangeliet om er frälsning, i honom har också ni, när ni kom till tro, fått den utlovade helige Ande som ett sigill. Anden är ett förskott som garanterar vårt arv, att hans eget folk ska befrias, till hans ära och pris."