En Sabbatsmorgon

"Då nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt skall ni då inte leva, medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst - den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta. Men nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor, väntar vi på efter hans löfte."

Så skriver aposteln Petrus. Det känns tryggt att få tro likt apostlarna i enlighet med den undervisning Herren Jesus gav. När han på Emmausvägen förklarade skrifterna började han med Mose och alla profeterna och förklarade för dem vad som var sagt om Honom själv i alla Skrifterna.

Jesaja skriver: "Se, jag skapar nya himlar  och en ny jord, och man skall inte mer komma ihåg det förgångna eller tänka på det."

Jesu återkomst är en ljuvlig stund för Guds folk. Då väntar det som ögat inte sett och som örat inte hört. 

Gud är god!

Jabboks vad

Bibeln är en innehållsrik bok och den innehåller också Guds barns mödor under vandringen på himlavägen.

Första gången som bibeln nämner ångest är när patriarken Jakob får höra att hans broder Esau kommer emot honom med 400 män.

I Moseboken läser vi: "När budbärarna kom tillbaka till Jakob sade de: "Vi träffade din bror Esau och han kommer emot dig med fyrahundra man." 

Jakob blev mycket förskräckt och greps av ångest. Han delade upp sitt folk och fåren, nötboskapen och kamelerna i två skaror och sade: "Om Esau överfaller den ena skaran och slår den, så kan den andra komma undan."

Och Jakob bad: " Herre, min fader Abrahams Gud och min fader Isaks Gud, Herre, du som sade till mig: Vänd tillbaka till ditt land och till din släkt så skall jag göra dig gott. Jag är inte värdig all den nåd och trofasthet som du har visat din tjänare."

Ångesten och förskräckelsen ledde för Jakobs del till omtanke och bön. Han såg om sitt hus och ordnade det så gott han kunde för den kommande striden.

Sedan ropar han till Gud, sina fäders Gud. Den Gud som förde trons fader Abraham genom livet liksom hans fader löftessonen Isak.

I bönen hänvisar Jakob till Guds ord. Han tackar för Guds nåd och trofasthet. Ångesten för Jakob inför Guds ansikte. Den leder honom till den som vi känner som Jesus.

Uthållighet och tålighet

"Hans härlighets makt skall då styrka er och ge er all kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt." 

Aposteln Paulus skriver i Kolosserbrevet om evangeliet som växer och bär frukt. Evangeliet lär människan känna Guds nåd sådan den verkligen är.

I det sanna evangeliet frambärs också det hopp som är förvarat i himmelen. Det himmelska hoppet ger en kärlek till alla heliga.

Vi kan kanske tala om de heliga som medborgare i det himmelska riket där Gud regerar. Dessa heliga har en Andens gemenskap om än de bor i olika länder, städer och byar.

Aposteln skriver om att himmelrikets medborgare har en vilja att leva värdigt Herren och i allt behaga honom.

Guds härlighets makt ger alltså både kraft för det här livet och kraft till att vara uthålliga och tåliga i allt.

I huspostillan lyfter Luther fram bönen som en kraftkälla. "Ty när en kristen är i ångest, sorg, bekymmer, fara och olycka, då finns det ingen annan tröst eller råd än att taga till bönen och ropa till Gud om hjälp."

Vi har alltid tillgång till bönen och ordet. I dessa möter oss Gud och rustar oss för färden mot hemlandet, en dagsetapp i gången..

En himmelsk fredag

Ibland kan man få himmelska tankar en helt vanlig fredagskväll. På eftermiddagen diskuterade vi på kaffepausen om helgens planer. Jag hade då inte så mycket att tillägga.

Men under den korta bilfärden hem fick jag smaka hur Herren är god och vad vi som Guds barn äger genom tron på Jesus.

Vad kan då ge en sådan himmelsk glädje? Jo Guds ord som den Helige Ande gör levande. Jag lyssnade på undervisning utgående från Kolosserbrevet 1: 16-10.

"Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom. Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors - frid genom honom både på jorden och i himlen."

Gud lät mig för en stund fatta och inse vad det innebär att i tro på Jesus få se molnen skingras och Jesus stiga ner på jorden.

När Jesus kommer förvandlas de som lever i tro på honom på ett ögonblick. Vi ikläds den nya himmelska härlighetskroppen och får se honom ansikte mot ansikte och utan synd.

Det är något så mycket högre och ljuvligare än den bästa jordiska fredagskvällen. 

Allt består genom Jesus skriver aposteln. Då när Jesus kommer förlorar de som förkastat honom allting. Då tar Gud bort sin skyddande hand från de som förkastat Jesus. Dagens lösen beskriver det så väl. Det blir en evig fasa.

Men det är den himmelska glädjen jag ville skriva om. Den har vi redan nu i bräckliga sköra lerkärl. Men när Jesus kommer förvandlas allt det bräckliga och söndriga.

Orden räcker inte till för att beskriva vad som väntar ett Guds barn då den förhärligade Jesus på ett synligt sätt träder in i sin skapelse.

Och vi förstår att den stora dagen inte är långt borta. Då föds himlalängtan som en försmak den sista fredagen i januari 2021.

Den himmelska glädjen

Den himmelska glädjen är kring Lammets tron. Den himmelska sången ljuder kring Lammets tron. Glädjen i himmelen är Jesus.

Därför är den glädjen evig och sann. Jesus han är, var och kommer. Här på jorden försöker vi forma en glädje utan Jesus, men den glädjen är inte evig.

Som människor försöker vi ibland i vår svaghet och bristfälliga tro skilja Gud och Jesus åt. 

Luther säger visst att tron kan inte tro annat än gott om Gud. Jag tror att den tron personifieras i Herren Jesus.

När vi tvistar om Guds ord ryms inte Jesus med. När vi sätter tro till Guds ord är Jesus med och välsignar, förlåter, upprättar och helar.

Tonen som tränger ner från himmelen är vittnesbördet om Jesus. Det ger oss nytt mod i striden.

När kärleken till Jesus vacklar känns himmelen avlägsen. När synden plågar känns himmelen onåbar. Men när den Helige Ande uppenbarar vem Jesus är är himmelen nära. Då har vi ett evigt hopp.

Vår lovsång i jordlivets land

"I tro under himmelens skyar

vi nalkas den skimrande strand,

i hoppet, som städse förnyar

vår lovsång i jordlivets land,

kring Lammets tron vi sjunger

en gång i Faderns hus

den sällsamt nya sången,

lik stora vattens brus.

Än räckes Guds frälsning,

än räckes Guds frälsning

till den som sig ångrar och tror.".

Det kristna hoppet bär och hoppet i Jesus förnyar. Paulus skriver om Jesus i Romarbrevet: "Genom honom har vi också tillträde till den nåd som vi nu står i, och vi jublar i hoppet om Guds härlighet. Men inte bara det, vi jublar också mitt i våra lidanden, eftersom vi vet att lidandet ger tålamod, tålamodet fasthet och fastheten hopp. Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss."

Göran Widmark skriver att hoppet förnyar den kristnes lovsång i jordlivets land. Hoppet är alltså en Guds gåva som håller trons lampa brinnande. 

I en annan sång sjunger vi om hur sången brusar omkring Lammets tron. Där råder en ständig glädje och sabbatsfrid. Här nere får vi glädjas åt de toner som Gud i sin godhet låter nå ända till jorden.

En ton, en enda liten ton ger förnyat mod och hopp i striden.

Nåden som bönesvar

I Korinterbrevet skriver Paulus: "Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.  

Tre gånger bad jag att Herren skulle ta den ifrån mig, men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, ty kraften fullkomnas i svaghet."

Mänskligt sett fick Paulus ett märkligt bönesvar. Han blev inte fri från sin plåga men den hjälpte honom och många, många flera på himlavägen.

Paulus visste och fick erfara att hans egen svaghet ledde till att Kristi kraft blev honom allt kärare.

Och ett bönesvar som håller fram nåden är ju gott. För människan är helt beroende av Guds nåd. Var morgon är den ny.