Urtidens Gud - en tillflykt

"En tillflykt är han, urtidens Gud, och här nere råder hans eviga armar. Han ska jaga fienderna framför dig och säga: Förgör dem!

Så ska Israel bo i trygghet, Jakobs källa lämnas ifred i ett land med säd och vin, under en himmel som dryper av dagg.

Salig är du, Israel. Vem är som du? Du är ett folk som har sin räddning i Herren. Han är din skyddande sköld, ditt ärorika svärd.

Dina fiender ska krypa för dig, och du ska gå fram över deras höjder."

(Ur Moses avskedstal, femte Moseboken 33)

Tänk att Herren Jesus och apostlarna också läst dessa ord. Samma ord som vi idag får läsa med förtröstan.

Det är gott att förtrösta på Herren. Det är saligt att få ha frid med Gud genom tron på Jesus..

(Bortom bergen finns Guds paradis)

Glöm inte bort att Guds änglar finns

"På utsatt dag satte sig Herodes på tronen, klädd i kunglig skrud, och höll ett tal till dem. 

Då ropade folket: "Det är en guds röst, inte en människas!" 

Genast slog en Herrens ängel honom, därför att han inte gav Gud äran, och han blev uppäten av maskar och dog."

I apg 12 läser vi om Herodes Agrippa I och hans tragiska död. Han hade förföljt Guds församling. Han hade gripit och misshandlat några i församlingen.

Aposteln Jakob hade han avrättat med svärd. Denne Herodes regerade över Judeen 41-44 e Kr. Han verkar ha varit en antikristlig typ.

Herodes hade också gripit Petrus, men en ängel ledde aposteln ut ur fängelset. Lukas skriver: "Petrus hölls därför kvar i fängelset medan församlingen bad ihärdigt till Gud för honom.

Natten innan Herodes skulle ställa honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två soldater, bunden med två kedjor, och utanför dörren stod vakter som bevakade fängelset. 

Plötsligt stod där en Herrens ängel, och ett ljussken lyste upp rummet. Ängeln stötte Petrus i sidan och väckte honom och sade: "Skynda dig upp!" 

Då föll kedjorna från hans händer, och ängeln sade till honom: "Sätt på dig bältet och sandalerna." Petrus gjorde så, och ängeln sade: "Ta på dig manteln och följ mig." 

Petrus gick ut och följde honom, men han förstod inte att det som hände genom ängeln var verkligt utan trodde att det var en syn han såg.

De gick förbi den första vakten och så den andra och kom sedan till järnporten som ledde ut till staden, och den öppnades för dem av sig själv. 

Så kom de ut och gick längs en gata, och plötsligt lämnade ängeln honom. När Petrus blev sig själv igen sade han: "Nu vet jag verkligen att Herren har sänt sin ängel och räddat mig från Herodes hand och från allt som det judiska folket hade väntat sig."

Petrus tid att verka var ännu inte slut. Gud satte ett stopp för ondskan. Den ogudaktige Herodes kunde inte gå längre. Hans tid var över.

I Apostlagärningarna läser vi om hur Jesus leder sin församling. Han har makten även då det ser ut som om ondskan skulle få övertaget.

När Gud sänder ut sina änglar utför de den uppgift Gud gett dem..

Gott upprädande

"Är någon av er vis och förståndig, då ska han visa sina gärningar genom ett klokt, vänligt och gott uppträdande. 

Men bär ni bitter avund och rivalitet i ert hjärta, ska ni inte skryta och ljuga i strid mot sanningen. 

En sådan "vishet" kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig, demonisk. För där det finns avund och rivalitet, där finns också oordning och all slags ondska.

Men visheten från ovan är först och främst ren, dessutom fredlig, mild, följsam, full av barmhärtighet och goda frukter, opartisk och uppriktig. 

Rättfärdighetens frukt sås i frid och ges åt dem som skapar frid." (Jakobs brev, kapitel 3)

Jakob lyfter fram vikten av ett gott uppträdande, ett klokt, och vänligt uppträdande.

Han varnar för avund och rivalitet. Han lyfter fram hur detta kan leda till skryt och lögner, till strid mot sanningen.

Visheten från ovan är ren. Den är fredlig, mild och följsam. Den är full av barmhärtighet och goda frukter.

Där finns inte partiskhet. Den himmelska visdomen är uppriktig.

Jakob lyfter fram hur rättfärdighetens frukt sås i frid. Den ges åt dem som skapar frid.

Ett sådant Guds ord har vi i vår bibel..

Syndernas förlåtelse

"De hängde upp honom på trä och dödade honom, men Gud uppväckte honom på tredje dagen och lät honom visa sig –  inte för hela folket utan för de vittnen som Gud i förväg hade utvalt, för oss som åt och drack med honom efter att han uppstått från de döda. 

Och han befallde oss att predika för folket och vittna om att han är den som Gud har utvalt till domare över levande och döda.

Om honom vittnar alla profeterna att var och en som tror på honom får syndernas förlåtelse genom hans namn." (Apg 10)

Petrus talar i Cornelius hus. Petrus själv var en av de utvalda som fick äta och dricka med den uppståndne Jesus.

Ett i synden fallet mäniskosläkte får syndernas förlåtelse i Jesu namn. Alla som tror på Jesus får syndernas förlåtelse i hans namn.

Gud är god. Jesus har försonat hela världens syndaskuld. Genom tron på Jesus blir människan delaktig av Guds förlåtelse. Syndaförlåtelsens predikan ljuder i Guds församling. 

Kristendomen är inte svår. Gud kräver inget. Allting ger han oss av nåd för Jesu skull..

Genom trons fönster

"Guds rike rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande." 

Så läser vi i Romarbrevet 14. I den nicenska trosbekännelsen läser vi om den Helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen.

Vi minns att Jesus fröjdades i sin Ande. I Guds rike får vi känna glädje i den Helige Ande.

Jag tänker att denna glädje inte är bunden av våra mänskliga egenskaper, av vårt sinnestillstånd.

Jesus är vår rättfärdighet. Han lever. Därför kan vi känna frid och glädje i den Helige Ande.

Också vid ett köksbord, en grå dag. Men en dag då vi firar påsk och gläds över att Jesus lever..

Från köksfönstret

 

Jag har just ätit morgonmål och skall ännu dricka kaffe. Igår hade vi en festmåltid och därför hade vi svängt köksbordet för att få flera sittplatser.

Därför har jag idag en annan sittplats här vid bordet. Jag ser rakt ut genom fönstret.

Jag tänker på hoppet för Evigheten. Jag tänker på Jesus som uppstått och farit upp till himlen. 

Där vid Faderns sida är han inte begränsad av tid och rum. Han har verkligen all makt i himlen och på jorden.

Från Faderns högra sida fortsätter han sitt arbete i församlingen utan att var begränsad av tid och rum.

Han som bar hela världens syndaskuld på korset och steg ner till dödsriket uppstod och for upp till himlen.

En sådan Herre får jag möta denna morgon. Här vid mitt köksbord inför Guds ord.

Ute är det grått. I himlen är det ljust. Här nere tickar klockan. I himlen är det annorlunda.

Vår plats är ännu här på jorden, men vägen till himlen är öppen.

Jesus är vägen. Han har själv nått dit upp, hem till himlen. Han är vägen dit. Han hämtar själv sitt folk. 

Han kom för att frälsa sitt folk. För att försona deras synder. Han leder sin församling. Han är Gud..

En evig frid

 "Lyft dig, min ande, från jordens strid upp till himlen, Guds eviga frid."

En sångvers kom i mitt sinne. En vers som vittnar om himmelsk frid. Himmelsk frid redan på jorden.

I kyrkoårskalendern läser vi:

"Annandagens texter talar om hur den Uppståndne uppenbarar sig för lärjungarna och några av kvinnorna. 

Uppenbarelserna övertygade dem om att deras Herre verkligen blivit uppväckt och fortsättningsvis är närvarande i sin församling. 

Församlingen lever i gemenskap med den Uppståndne."

Vi lever i gemenskap med den uppståndne. Han var död, men lever. Döden är övervunnen.

Vi har gemenskap med Jesus som segrat över döden. Jesus själv kallar sig för den förstfödde från de döda.