söndag 4 augusti 2019

Sju viktiga saker

I de sju breven till de sju församlingarna lyfter Jesus fram sju saker. 1. Den första kärleken till Jesus, att inte överge den. 2. Att vara trogen intill döden. 3. Att hålla fast vid Jesu namn och åter och åter vända om till honom. 4. Att hålla fast vid Jesu lära och hans gärningar. 5. Att vakna upp, att stärka det som ännu är kvar och hålla sig vaken. 6. Att hålla fast vid Jesu ord och inte förneka hans namn. 7. Att öppna för Jesus som kallar och bli iklädd vita kläder, Kristi rättfärdighet.

Breven är innehållsrika men de beskriver enkelt och klart frälsningens grund. Det handlar endast om Jesus, det som han gjort. Att hålla fast vid tron på Jesus är också att hålla fast vid hans ord. Att växa i tron är att allt mera lära känna honom och rättfärdigheten genom tron. Jesus överger aldrig den som vill hålla sig till honom och öppnar sig för ordet om honom.

Evigheten

När Johannes på klippön står inför den uppståndne och förhärligade Människosonen får han en befallning att skriva. "Skriv nu ner vad du har sett och vad som är och vad som ska ske efter detta".

Jesus som ger befallningen presenterar sig: "Jag är den förste och den siste och den levande. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet. Och jag har nycklarna till döden och helvetet".

Johannes lever på jorden men han ser ting i evigheten och vad som skall ske på jorden. Varför visar Gud detta för oss? Gud vill lyfta vår blick så att vi som är hans barn ser vad som finns bortom tidens och jordelivets gräns.

Gud visar varken mera eller mindre än vad som är nyttigt för oss att veta. Och Johannes skriver och budskapet förs till de sju församlingarna som är hårt trängda. Djävulen går omkring och ryter. Vi vet att ett lejon ryter då det har ett byte.

Budskapet som blev nerskrivet skall trösta och styrka Guds folk. Jesus har makten i himlen och på jorden. På jorden har djävulen makt men den är begränsad. Och tiden på jorden är så kort jämfört med evigheten som inte har något slut. I evigheten behöver Guds barn aldrig känna av djävulen. I den nya himmelska uppståndelsekroppen finns ingen arvssynd.

I Uppenbarelseboken möts tid och evighet. Gränsen är svår att känna. Om du som läser Bibeln inte har en levande tro kan det kanske kännas svårt och förvirrande. Men när Jesus genom tron bor i ett Guds barns hjärta känner du att du har del i allt det härliga som beskrivs, del genom Jesus.

Genom tron på Jesus har det eviga livet redan börjat. Efter omvändelsen, dopet i Jesus Kristus, då synderna blivit förlåtna erhålls den Helige Ande som gåva (Apg 2:38). Och det här löftet gäller alla som Herren vår Gud kallar.

Paulus skriver också: Guds rike är inte mat och dryck, utan rättfärdighet och frid och glädje i den helige Ande.

I världen, på jorden har det ända sedan syndafallet rått en strid mellan ljus och mörker. Och striden pågår även i varje människas liv. Men vi vet att Jesus vunnit en seger och det är en evig seger.

När sedan tiden är inne och djävulen är kastad i eldsjön är allt återupprättat. Gud valde att visa oss "facit". Det stärker vårt mod och vi får ny glädje i tron.

lördag 3 augusti 2019

Jaspismuren

"Ni kära bröder, systrar, alla hör: Vår väg till staden i Guds himmel för. I ädelt guld dess gator skimrar skönt, med Jaspis muren runt är krönt".

Ljuvligt ljuder sången från ett sommarmöte i den tysta skogen en lördagseftermiddag. Ibland är det ett rent nöje att plocka blåbär. Kanske man kan kalla det ett himmelskt nöje. En präst skrev att hon vill unna sig ett världsligt nöje varje vecka.

Bibeln varnar för världsliga nöjen. Demas fick kärlek till världen och lämnade Paulus. Unnar vi oss då himmelska nöjen där själen får vila och glädjas över Jesu fullkomliga verk.

"Ett kristet liv är glädjen över att synden är förlåten" sade en gammal mor en gång till en trött prästson. I skogens ro vilar tanken. Sången har övergått till en predikan.

Om nu redan blodet av bockar och tjurar och askan från en kviga kan stänkas på de orena och helga till yttre renhet, hur mycket mer ska då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar till att tjäna den levande Guden? 

Själen får vila inför Guds ord. Predikanten beskriver hur Gud inte angav något mått för nådastolen. Guds nåd är oändlig. En människa som känner sin synd visar Jesus aldrig bort. Nåden fostrar till att leva nära Jesus.

Kanske vi borde unna oss, ta oss tid till minst ett himmelskt nöje varje dag. Och så är kärlet med blåbär nästan fullt, medan själen styrks av mannat från himmelen.



Då är jag där

I det nya Jerusalem är gatan av guld. Solen bränner inte och kalla vindar skyler inte ner. Johannes ser varken sol eller måne. I evigheten finns ingen tideräkning och från Jesus strålar det underbara ljuset i vilket vi får vandra på den gyllene gatan.

Något tempel såg Johannes inte heller för Det nya Jerusalem är Guds tempel. Johannes hade tidigare sett hur templet i himlen öppnades. Templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt. Men när de sju änglarnas sju plågor hade nått sitt slut kunde templet öppnas. En av dessa sju änglar visade sedan Johannes allt det härliga sedan den renande rökelsen hade gjort sitt.

I himlen är allt rent, men människan behöver en syndfri kropp för att kunna leva i staden där livets träd står. Paulus fick redan tidigare beskriva hur vi skall samlas hos Jesus. Med glansen vid sin ankomst förgör Jesus den laglöse.

När en befallning ljuder, en ärkeängels röst, en Guds basun hörs kommer Herren själv ner från himlen. Då uppstår de som dött i Kristus. Vi som lever förvandlas och rycks upp tillsammans med dem. Vi möter Herren i rymden och skall för alltid få vara med honom.

Platsen där evigheten firas är då det nya Jerusalem, där har Lammets hustru sin saliga boning. Om vi sedan betänker att alla de forna heliga väntar på oss blir det verkligen stort. Visst är de redan hos Gud, men först vid vår förlossning blir de iklädda uppståndelsekroppen, som vi och de skall bära i evigheten.

Tänk vilken glädje det blir på den gyllene gatan. Jag kan i Anden höra det glada sorlet blandas med porlet från floden som rinner från Guds och Lammets tron. Tillsammans vandrar Herrens folk där.

Och de här orden är trovärdiga och sanna. Herren, profeternas andars Gud sände sin ängel för att visa sina tjänare vad som snart måste ske. En gång går du och jag där på den himmelska gatan. Benen är inte då mera tunga, luften är ren och klar och ljuset omsluter Herrens folk.

Ingen av oss förtjänade detta. Våra bästa egna gärningar är som en oren klädnad inför Gud. Men den himmelska dräkten ger Gud i sin ofattbara kärlek. En sådan Herre får vi tjäna. En ofattbar ljuvlig dag står framför oss och den har aldrig något slut.

Tack Gode Gud!

Pärleporten

Johannes har beskrivit strålglansen från det nya Jerusalem, Lammets hustru. Stadens mur var stor och hög och där fanns tolv portar. Vid portarna stod namnen på Israels tolv stammar. Där stod också en ängel vid varje port.

De tolv portarna bestod av tolv pärlor. Varje port var gjord av en enda pärla. Hur kan någon komma in genom en pärleport? Johannes kallade staden för bruden, Lammets hustru. Jag hittar ingen annan lösning än att brudgummen, alltså Jesus Lammet själv fört in var och en som hör till brudeskaran.

Det står att stadens portar aldrig skall stängas om dagen. Stadsportarna brukar man ju stänga om natten. Men i det nya Jerusalem är det aldrig natt. Då är alltså portarna alltid öppna.

Något orent kommer aldrig in i staden genom dess pärleportar. Ingen som ägnar sig åt skändlighet och lögn kommer in. Men in genom pärleporten träder de som är skrivna i livets bok och den boken tillhör Lammet.

Saliga är de som tvättar sina kläder. Kläderna tvättas för att få rätten till livets träd. Och den som har rätten till livets träd får komma in genom de tolv pärleportarna som leder in till staden.

Till sist beskriver han de olyckliga som aldrig kom in. Därute är hundar och ockultister. Där är sexuellt omoraliska och mördare. Där är avgudadyrkarna och alla som älskar lögnen och ägnar sig åt den.

Om Abraham sägs det att han var avgudadyrkare. I staden Ur dyrkade man avgudar. David var en mördare, han lät mörda Uria. Han var också sexuellt omoralisk med Batseba. Rahab var en prostituerad. Petrus var en lögnare, han svor att han aldrig skulle överge Jesus.

Men in i det nya Jerusalem förde Jesus både Abraham, David och Rahab och Petrus. De prisade inte sin orättfärdighet utan Gud öppnade deras ögon och de blev rentvättade.

David fick av Natan höra att han skall inte dö. Abraham fick se väduren komma då han skulle offra sin son Isak. Rahab hängde ut det blodröda snöret.

Lammets blod, Jesu blod stryker bort smutsen och gör skinande rent. Lammets hustru bär Jesu namn på sin panna. Han har öppnat pärleporten så att jag får komma in.

fredag 2 augusti 2019

Lammets hustru


I bibeln talas det en gång om Lammets hustru. En ängel visar Lammets hustru för Johannes. Lammet har då fått sin brud och de två har förenats. Nog måste det vara en härlig syn som en av de sju änglarna som står inför Gud visar åt Guds tjänare Johannes. Hur kan en människa se något som inget öga ännu har sett?

”Kom, jag ska visa dig bruden, Lammets hustru” säger ängeln som kom och talade med Johannes. Och därefter för ängeln i Anden Johannes upp på ett stort och högt berg. Ängeln visar den heliga staden Jerusalem för Johannes. Han ser staden komma ner från himlen från Gud.

Staden har Guds härlighet. Det nya Jerusalem, Lammets hustru består ju av människor som Lammet renat, människor lik dig och mig som är renade i Lammets blod. Och Johannes ser staden som har Guds strålglans. Johannes beskriver vad han ser i Anden. Dess strålglans är som den dyrbaraste ädelsten. Strålglansen är som kristallklar Jaspis.

Jaspis är ogenomskinlig kvarts eller kalcedon, men under Johannes tid avsåg man antagligen gröna genomskinliga stenar. Men Johannes skriver att strålglansen var som dyrbaraste ädelsten. Det vackraste en människa kan se.

Kära vänner, detta är målet för vandring. Detta väntar dig som håller fast vid Herren Jesus.

torsdag 1 augusti 2019

Att tillhöra Kristus

I det andra Korinterbrevet skriver Paulus om att tillhöra Kristus. För människan är det viktigt att ha vetskap om att ha del av frälsningen. I det sammanhang som Paulus behandlar delaktigheten i Kristus lyfter han tydligt fram att det är en gåva, alltså nåd som det handlar om.

Det är nåd att få inse att för Kristi skull tillhör jag honom. Gud hade gett Paulus en auktoritet för att bygga upp församlingen i Korint, inte för att bryta ner den.

I Pauli ord finns det ett väldigt djup. Men idag får vi glädjas över att vi tillhör Kristus. Det är en himmelsk glädje. Då har vi redan ett ankare lagt i den himmelska härligheten.