Fördärvets ström

I Hebreerbrevets andra kapitel läser vi om en dyster ström, strömmen som för bort människor från Guds frälsning:

"Därför måste vi så mycket mer ta vara på det vi har hört, så att vi inte driver bort med strömmen. 

För om redan det ord som gavs genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, hur ska då vi komma undan om vi inte bryr oss om en sådan frälsning? 

Den förkunnades först av Herren och bekräftades sedan för oss av dem som hade hört honom."

Författaren skriver först om lagen som gavs vid Sinai. Lagen står fast och nåden, eller frälsningen i Jesus Kristus står fast.

Men det går inte att särskilja frälsningen eller Guds nåd från Jesus. Idag hör vi mycket om en falsk nåd som inte är grundad på Kristus och hans Ord.

Den falska nåden är likt fördärvets ström. I den flyter andligt döda, stackare som förletts och förblindats av den onde, av antikrist och falska lärare.

Ibland förskräcks jag över denna falska obibliska nåd som nästan blivit mainstream eller standard idag. Hebreerbrevets författare talar om strömmen. Jesus talar om den breda vägen där många vandrar fram.

Vägen är bred och strömmen är kraftig, men där finns det inte plats för Guds nåd, den nåd som vi finner i Ordet.

I strömmen möter vi en nåd som bygger på människotankar, mänskliga ideologier och ytterst på djävulens agenda - har Gud verkligen sagt?

I strömmen ifrågasätts Guds ord. Där råder laglöshet. 

Hur går det då med de stackare som föraktar Guds frälsning?

Strömmen leder bort från Gud. Genom att förkasta Guds ord förkastar människan till slut också Guds frälsning.

Strömmen är helvetets ström.