"Därefter såg jag, och se: en dörr stod öppen i himlen. Och rösten som jag först hade hört tala till mig som en basun sade: "Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste ske efter detta."
Genast var jag i Anden. Och se, en tron stod i himlen, och någon satt på tronen.
Och han som satt där liknade en ädelsten, som jaspis och karneol, och runt omkring tronen fanns en regnbåge som liknade smaragd."
(Uppenbarelseboken 4: 1-3)
För Guds folk blir mörkret aldrig det sista. Jesus har segrat och sitter på tronen hos Fadern.
Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus står ännu fast. Aposteln skriver i Filipperbrevet:
"Inte så att jag redan har gripit det eller redan har nått målet, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv är gripen av Kristus Jesus.
Bröder, jag menar inte att jag har gripit det än. Men ett gör jag: jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför och jagar mot målet för att vinna segerpriset, Guds kallelse till himlen i Kristus Jesus.
Så bör vi tänka, vi som är mogna. Och tänker ni annorlunda i något avseende ska Gud uppenbara också det för er.
Låt oss bara hålla fast vid det vi nått fram till."
Gud ge oss nåden att tänka som aposteln. Lär oss att glömma det ligger bakom och se mot det som ligger framför.
Och tillsammans jaga mot målet..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar