Kristus och Beliar

I dagens bibelläsning läser vi: "Gå inte som omaka par i ok med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? 

Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? 

Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.

Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent. Då ska jag ta emot er,och jag ska vara er Far och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren den Allsmäktige." (2 Kor 6:14-17)

Igår besökte vi Borgå domkyrka. Vi lyssnade till guidens presentation av kyrkans öden. Kyrkan lär ha varit vigd till jungfru Maria. Den har ödelagts flera gånger. T.ex. under kriget föll en bomb rakt ner genom taket. 

Ändå inser jag att kyrkan idag är mera utsatt för hot än någonsin. Den är vidöppen för avgudadyrkan. 

Vad kan den som tror dela med den som inte tror? 

En kristen är inte beroende av den här världens kyrkobyggnader. Men kyrkorna har haft och har en stor betydelse för människorna i städer och byar.

Det kändes märkligt att sitta i Borgå domkyrka. Jag insåg att det inre hotet är större än det yttre. Jag noterade att guiden sade att Luther kom med en ny lära. 

Inte var den ny. Den grundade sig nog på Guds ord. Idag lever vi ändå i en tid då Guds ord ersätts av människotankar. Och i spetsen för avfallet går präster och biskopar. 

Vi lever i splittringens tidevarv för Beliar eller djävulen som han också heter rasar alltid emot Gud och hans ord. Beliar är en grym Herre. Han för sin tjänare mot en evig död.

Gud är ändå trofast. Han är den levande Guden.