Ingen ny skapelse

På lördagskvällen hörde jag förkunnelse om en byggnad där Kristus, hörnstenen fattas. Den väckte några tankar.

Byggnaden rasar sönder. Där finns inget som håller upp byggnaden. Inget som sammanfogar. Inget som föder liv, inga normer. 

Predikanten talade om laglöshetens ande (väryyden henki)

Det sker något i kristenheten då man lyfter fram människan som Guds avbild, men lämnar bort människans syndafall.

När man predikar syndernas tillåtelse i stället för syndernas förlåtelse. När man predikar en sanningslös kärlek. 

"Om någon är i Kristus är han en ny skapelse" skriver aposteln. I den religion som föds fram ur kristenheten, men där Kristus fattas föds inget nytt. Nej allt bygger på gammal surdeg, på djävulens uppror mot Gud. 

Den i synd fallna människan lyfts upp som "tanken" med Guds skapelse. Gud älskar mångfald ropar man på torget.

Djävulens bravur är halvsanningar. Guds ord däremot vittnar om att Gud älskar den i synd fallna människan i Kristus. Gud ger liv. Han skapar liv i Kristus. Jesus ger liv - nytt liv.

Kristendomen kommer från himlen från Gud, medan den antikristliga religionen formas ur avfallen kristendom. En ny väg öppnas. En ny sanning förkunnas. Ett nytt liv förkunnas - men det är ett liv i uppror mot Gud. Och vart för den nya religionen de stackare som vilseförs?

Jesus har svaret på den frågan: "Ty den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går fram på den." (Matteus 7:13)

Vi lever i en allvarlig tid. Håll fast det du har så att ingen tar din krona..