I tron dog alla dessa

"

Farfars far Anders, hans fru Maria och två av barnen, Emil och Helli.

Hebreerbrevets författare skriver: "I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden. De som talar så visar därmed att de söker ett hemland."

Det berättas att farfars far var blind de 15 sista åren av sitt liv. Men han använde tiden till att tala kristendom och sprida evangeliet.

Det berättas att även människor som varit mycket negativa till kristendomen kunde mjukna vid samtal med den gamle blinde mannen.

Guds ord kunde träffa hjärtat under samtalen. Hjärtat mjuknade och man fick bättringens nåd.

Jag tänker på denna hjärtats tro. Profeten Jesaja skriver om Herren Jesus(kapitel 42):

Se, min tjänare som jag uppehåller, min utvalde, i vilken min själ har sin glädje. Jag har låtit min Ande komma över honom.

Han skall utbreda rätten bland hednafolken. Han skall inte skria eller ropa, inte låta sin röst höras på gatorna.

Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka. Han skall i trofasthet utbreda rätten.

Han skall inte förtröttas eller brytas ner, förrän han har grundat rätten på jorden."

Här på jorden går tron vidare från hjärta till hjärta. När Herren Jesus får komma in i en människas hjärta kan hjärtat inte vara tyst.

Här i tiden börjar hjärtat sjunga en ny sång. En sång som sedan ljuder klar och ny i Evigheten..