"Vi vill inte på något sätt väcka anstöt, för att vår tjänst inte ska smutskastas.
Nej, i allt vill vi visa att vi är Guds tjänare: i stor uthållighet, i lidande, nöd och ångest, i misshandel, fångenskap och upplopp, i arbete, nattvak och svält, i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, i uppriktig kärlek, med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i höger och vänster hand, i ära och vanära, i vanrykte och gott rykte.
Vi kallas villolärare men är sanningssägare, vi är okända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte dödade, vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi har inget men äger allt." (Andra Korinterbrevet 6)
I bibelläsningen stannar jag upp inför ett ord - rättfärdighetens vapen. Samma vapen i både höger och vänster hand.
Senare i brevet skriver aposteln: "För även om vi lever i världen, strider vi inte på världens sätt.
Vapnen vi strider med är inte köttsliga utan har kraft från Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig mot kunskapen om Gud.
Vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus."
Nog har vi ett förunderligt Guds ord..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar