" Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."
Matteus 25 kapitel avslutas med Jesu ord om ett evigt straff eller ett evigt liv. Vi påminns om att vi har ett evigt Guds ord.
Guds ord vittnar om eviga sanningar. När David talar till sin son Salomo säger han: "Och du, min son Salomo, lär känna din fars Gud och tjäna honom med hängivet hjärta och med villig själ, för Herren rannsakar alla hjärtan och förstår alla uppsåt och tankar.
Om du söker honom låter han sig finnas av dig, men om du överger honom, då förkastar han dig för evigt."
Vi kan inte fatta vad det innebär att vara evigt förkastad av Gud. Över Djävulen och hans änglar vilar en dom, men den väntar ännu på sin fullbordan i eldsjön.
Budskapet i Matteus 25 är att dörren en gång stängs. Utanför Guds eviga ljus finns ett evigt mörker. I mörkret utanför gråter man och skär tänder.
Judas skriver om varnande exempel och ett straff i evig eld. Angående falska lärare skriver han: "De är smutsfläckar vid era kärleksmåltider, dessa som utan att skämmas festar tillsammans med er och tar för sig. De är moln utan vatten som drivs bort av vindarna, de är träd utan frukt på senhösten, dubbelt döda, uppryckta med rötterna. De är vilda havsvågor, som kastar upp sina skändligheters skum, de är irrande stjärnor, åt vilka det svarta mörkret är förvarat för evigt."
Guds ord varnar mycket kraftigt för att förkasta Gud, hans ord och hans nåd. Men när man söker honom och flyr till hans nåd i Jesus Kristus ger han evigt liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar