Man har levt i tro "här och nu", men hjärtat har varit i himlen. Denna evighetslängtan som Gud satt i människans hjärta vill man idag dämpa och förkväva. Trons fäder och mödrar skulle då ha sagt att man lever i "världen".
Ett Guds barn lever som gäst och främling här på jorden de dagar Gud av nåd ger. Nåden fyller och formar även de dagarna. Till det yttre är det ofta en kamp och en strid men ändå är vi Guds gäster här nere. Han har vård om oss varje dag och var vardag är en sällsam gåva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar