Jag fick i går ett tidningsurklipp, som handlade om bonden, riksdagsmannen och sångförfattaren Leonard Typpö.
I prövningens stund skrev han lugnt ner den vackra sången "himlen är mitt rätta hemland".
Vi lever nu i höstmörkret tid. Snart är det dags att sätta fram tro, hopp och kärlek. Lever de och lyser de ännu i mitt hjärta?
Vi har blicken riktad framåt mot ljuset. Mörkret tätnar, men Guds gåvor ger ljus i mörkret. Tron, vissheten om att Gud i sin godhet förlåtit mina och världens synder.
Hoppet, att Jesus är en verklighet både här och nu, samt bortom tidens gräns. Hoppet som ger liv.
Kärleken, Guds kärlek som når mig, som får uppfylla hjärtat med kärlek och tacksamhet till Gud, samt till mina medmänniskor.
Håll lamporna brinnande i tidens och världens mörker. Se Guds ljus!

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar