Fast den ej kan fördöma

En skrivelse i en tid då den onde angriper Guds församling.

Lina Sandell sjunger i sin sång: Jag ser att här på jorden är synden med i allt och ger åt allt det sköna en främmande gestalt.

Fast den ej kan fördöma, den ändå plågsam är.

Visst är synden plågsam. Synden som bryter relationer. Synden som orsakar sorg, uppgivenhet och modlöshet.

Synden som angriper det allra skönaste, dopet, nattvarden, gudstjänsten och ordet. Ändå står sakramenten fasta. Ändå står ordet fast.

Varför? För att Jesus besegrade djävulen, den som förde synden in i världen. För att Jesus inte drog sig undan. Han gömde sig inte. Han kom inte med några bortförklaringar.

Jesus gick till Golgata. Han bar korset, hela världens synder. Han gav sitt blod. Blodet som rentvår syndaren. Blodet som djävulen skyr och måste fly ifrån.

Där vid korset finns en viloplats. Där möter syndaren sin frälsare. Stilla lägger du dig ner vid Jesu fötter. Herre förbarma. Hela Herre det söndriga. Bygg upp din församling.

Låt din församling se den uppståndne. Han som krossat ormens huvud. Lyft din församlings blick mot himlen.