Försonade med Gud

 Under arbetsveckan som ännu fortsätter idag har jag haft möjligheten att på morgonen i bilen lyssna till bibelläsningen från andra Korintierbrevet.

Det har varit fina stunder och mycket skulle jag ha velat memorera. Vi har ett mäktigt och levande Guds ord att ösa ur.

I kapitel 5 fick vi höra: "Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt. Även om vi har känt Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte så längre.

Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. 

Och allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 

Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott oss försoningens ord.

Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar genom oss. Vi ber på Kristi uppdrag: låt försona er med Gud! 

Han som inte visste av synd, honom gjorde Gud till synd i vårt ställe, för att vi i honom skulle bli rättfärdiga inför Gud."

När en människa är försonad med Gud vill hon inte kritisera Guds ord. Men många är inte försonade med Gud och då tror man sig ha råd att strida mot Honom.

Människor som säger sig vara kristna kan bli så förvillade att man gör Gud till en regnbågsgud, en självgjord avgud som är något helt annat än han som benämner sig som Israels Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud som i begynnelsen skapade himmel och jord.

Som skapade människan till man och kvinna, till sin avbild.

Som i Kristus försonar världen med sig själv och genom sina tjänare vädjar till människorna att låta sig försonas med Gud.

"Försonare som färgar röd den väg där du går fram. I dina spår blott trygg jag går, du blödande Guds lamm."

En annan Jesus

"För om någon kommer och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en annan ande eller ett annat evangelium än det ni tidigare tagit emot, då accepterar ni det gärna. 

Jag menar att jag inte på något sätt är underlägsen dessa "superapostlar". 

Även om jag inte är någon vältalare saknar jag inte kunskap, och den har vi alltid och på alla sätt lagt fram för er." 

(Första Korinterbrevet 11:4-6)

Jesus Kristus är stadigt förankrad i skriften och Paulus var rädd för att de kristnas sinnen skulle bli förförda så att man vänds bort från den uppriktiga och rena troheten mot Kristus.

Av vad Paulus skriver förstår vi att det fanns de som i falskhet uppträdde som apostlar. Det handlade om oärliga arbetare som var förklädda till Kristi apostlar: "Satan själv förklär sig till en ljusets ängel."

Jag tror att om Paulus skulle skriva ett brev till den evangelisk lutherska kyrkan i Finland skulle också det här budskapet vara med. 

Här är det ännu brokigare än i Korint.

Därför är det nödvändigt att vår tro förankras i Skriftens Jesus. Han som föddes som människa i julnatten och utgav sitt liv till försoning för världens synder på Golgata kors. Som uppstod och uppsteg till himlen och därifrån leder sin sanna världsvida Kyrka.

Blicken vänd mot lönen

"Så frukta nu Herren och tjäna honom helhjärtat och i sanning. Gör er av med de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden och i Egypten, och tjäna Herren. 

Men om ni inte vill tjäna Herren, så välj i dag vem ni vill tjäna, antingen de gudar som era fäder tjänade på andra sidan floden eller de gudar som dyrkas av amoreerna i vilkas land ni bor. 

Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren.” (Josua 24: 14-15)

Jag och mitt hus vill tjäna Herren. På samma sätt får Guds folk idag tjäna Herren. Kosta vad det kosta vill, men den lön som tron på Jesus ger är stor.

Senare i Hebreerbrevet läser vi om Mose som hade blicken vänd mot lönen:

" I tron hölls den nyfödde Mose gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud.

I tron vägrade Mose som vuxen att kallas Faraos dotterson. 

Han valde att hellre bli förtryckt tillsammans med Guds folk än att ha en kortvarig njutning av synden. 

Han räknade Kristi vanära som en större rikedom än Egyptens alla skatter, för han hade blicken riktad mot lönen. 

Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta kungens vrede. 

Han höll ut därför att han liksom såg den Osynlige. 

I tron firade han påsken och strök blodet på dörrposterna för att fördärvaren inte skulle röra deras förstfödda."

Livets ström

Om den andra strömmen, livets ström läser vi i bibelns sista kapitel. Johannes skriver vad han ser:

"Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. 

Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.

Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. 

Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet."

Det är intressant hur Johannes här ser livets träd stå i centrum där livets flod, livets ström rinner ut från Guds tron.

I fördärvets ström åter verkade kunskapens träd, dödens träd stå i centrum. 

Två olika strömmar med olika källflöden: Guds och Lammets tron och djävulen.

Hur skall vi då kunna känna igen de olika strömmarna?

- Genom Ordet. I Guds ord finner vi Jesus. Guds ord är den krubba och vagga där vi finner honom.

Den Helige Ande verkar i Ordet, genom Ordet.

I dödens ström är det som inte kan ge liv centralt. Där talar man vackert om abort, eutanasi, skilsmässor, otukt, könslösa äktenskap m.m.

Kanske jag också vågar skriva islam, staten Palestina och Hamas. 

För övrigt har vi kunna läsa om väckelse i Gaza. Tidningen Seurakuntalainen skriver om hur hundratals muslimer har mött Jesus och fått en levande tro.

Gud är mäktig. Han fiskar också i dödens ström. Han uppväcker döda. Han ger liv i Kristus Jesus. 

Han gör allting nytt. Jesus har övervunnit den onde. Dödens makt är bruten. Synden blir förlåten i stället för tillåten.

Fikonträdet knoppas. Snart är hedningarnas tider förbi. Gud väcker liv i sitt egendomsfolk. Jesus kommer på himmelens skyar.

Vi får vila och fröjdas mitt i Guds stad, i ett nytt Jerusalem, på den andra sidan floden. 

Gud är god. Hans nåd, hans frid, hans frälsning och den sanna glädjen möter vi i Herren Jesus.

Tänk redan här i syndens och mödornas land, i dödsskuggans dal.

Här strömmar det levande och livgivande vattnet fram. Det enda vattnet som kan släcka den i synd fallna människans törst och längtan..

Fördärvets ström

I Hebreerbrevets andra kapitel läser vi om en dyster ström, strömmen som för bort människor från Guds frälsning:

"Därför måste vi så mycket mer ta vara på det vi har hört, så att vi inte driver bort med strömmen. 

För om redan det ord som gavs genom änglar stod fast och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff, hur ska då vi komma undan om vi inte bryr oss om en sådan frälsning? 

Den förkunnades först av Herren och bekräftades sedan för oss av dem som hade hört honom."

Författaren skriver först om lagen som gavs vid Sinai. Lagen står fast och nåden, eller frälsningen i Jesus Kristus står fast.

Men det går inte att särskilja frälsningen eller Guds nåd från Jesus. Idag hör vi mycket om en falsk nåd som inte är grundad på Kristus och hans Ord.

Den falska nåden är likt fördärvets ström. I den flyter andligt döda, stackare som förletts och förblindats av den onde, av antikrist och falska lärare.

Ibland förskräcks jag över denna falska obibliska nåd som nästan blivit mainstream eller standard idag. Hebreerbrevets författare talar om strömmen. Jesus talar om den breda vägen där många vandrar fram.

Vägen är bred och strömmen är kraftig, men där finns det inte plats för Guds nåd, den nåd som vi finner i Ordet.

I strömmen möter vi en nåd som bygger på människotankar, mänskliga ideologier och ytterst på djävulens agenda - har Gud verkligen sagt?

I strömmen ifrågasätts Guds ord. Där råder laglöshet. 

Hur går det då med de stackare som föraktar Guds frälsning?

Strömmen leder bort från Gud. Genom att förkasta Guds ord förkastar människan till slut också Guds frälsning.

Strömmen är helvetets ström.

Han kommer tillbaka

" Och: I begynnelsen lade du, Herre, jordens grund, och himlarna är dina händers verkverk.

De ska gå under, men du ska bestå. De ska alla nötas ut som kläder. Du ska rulla ihop dem som en mantel och de ska bytas ut som kläder.

Men du är densamme, och dina år har inget slut." (Hebreerbrevet 1:10-12)

Författaren skriver om Jesus. Även här framställs Sonen som skapare. Men underförstått tillsammans med Fadern och Den Helige Ande.

Sonen lade jordens grund. Den jord där han själv skulle dö och läggas i graven. Men graven kunde inte behålla sin rättfärdige skapare.

Jesus förändras inte. Han är begynnelsen och änden. Han härskar från evighet till evighet.

Jorden och himlarna nöts ut. Sonen rullar ihop dem som en mantel. De byts ut som kläder och måste ge rum för nya himlar och en ny jord.

Nog är det upplivande att läsa Guds ord. Att i tro få se fram emot allt det som Jesus bereder. Det som står berett och vecklas ut då Han själv kommer tillbaka..

(Någonstans på den franska landsbygden) Den här jordens skönhet bleknar ändå mot den jord där ingen synd finns..

Till tidens slut

 "De elva lärjungarna gick till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom tillbad de honom, men några tvivlade.

Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden.  

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lär dem att hålla allt som jag befallt er. Och se, jag är med er alla dagar till tidens slut." (Slutdelen av Matteus 28)

Nog är det trösterika ord att Jesus vår Herre har all makt i himlen och på jorden. Och han är med sin församling, sin kyrka varje dag till tidens slut.

Inte en enda dag behöver Jesu vänner vara utan sin Herre. Han är med och mitt ibland där man samlas runt Honom och Guds ord.

Vi får lära och uppmuntra varandra att hålla allt vad Jesus befallt. Allt vad vi läser i Guds ord.

Vi behöver aldrig tvivla på ordet. Där finner vi Jesus. Där går Han med. Där undervisar Han själv oss. Också genom apostlarnas ord..