Herrens väldiga kraft

"Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft." (Efesierbrevet 6:10)

Treåringen hade en fråga för någon dag sedan: - Hur kan man fira Jesu födelsedag då man inte ser Jesus?

På samma sätt får vi fråga: - Hur kan vi bli starka i Herren?

I Apostlagärningarna läser vi om att det i Samaria fanns en trollkarl som man kallade för "Guds stora kraft". Simon kom dock till tro och blev döpt.

Han fick del av en mycket större kraft än de krafter han använt till sin magi. Han verkade också bli intresserad av Herrens väldiga kraft:

"Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." 

Evangeliet är Guds kraft till frälsning. Och i Jesu blod finns det kraft. Vi sjunger om styrkan i Golgatablodet.

Herrens väldiga kraft är utom oss. Den är i Kristus. Där missbrukas den inte. 

Så vi får tro på Kristus Jesus. Han förmår styrka och bevara oss.

Honom tillhör kraften, äran och härligheten. Honom allena vill vi prisa..

Från mörker till ljus

"Var inte delaktiga i mörkrets ofruktbara gärningar utan avslöja dem i stället."

Även de orden finner vi i Efesierbrevet.

 

Den nya människan

"Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som hedningarna lever. Deras tankar är tomma, deras förstånd är förmörkat. 

De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan. Avtrubbade kastar de sig ut i orgier och ägnar sig åt all slags orenhet och får aldrig nog.

Men det är inte så ni har lärt känna Kristus. Ni har hört om honom och fått undervisning i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. 

Därför ska ni lämna ert gamla liv och lägga bort den gamla människan som går under, bedragen av sina begär. 

Låt er förnyas till ande och sinne och klä er i den nya människan, som är skapad till likhet med Gud i sann rättfärdighet och helighet. (Efesierbrevet 4: 17-24)

Det är inte så ni lärt känna Kristus skriver aposteln. En människa som är förhärdad och avtrubbad är främmande för livet i Gud.

En människa som får nåden att bli kristen lämnar sitt gamla liv. Hon lägger bort den gamla människan som går under med sina begär.

Låt er förnyas till ande och sinne. Klä er i den nya människan. Den människa som är skapad till likhet med Gud - alltså fri från synden.

Vi får låta oss förnyas genom Guds kraft till frälsning. Vi får leva av tron på Jesus Kristus..

En kristen kan känna sig avtrubbad. Insikten om människans syndafördärv är en kraftig upplevelse. Då behövs Guds kraft.

Gud förädlar inte den gamla människan. Han bygger inte på henne. Guds lösning är den nya människan.

Sångförfattaren skriver: "Gud, din vilja, din väg ger trygghet, blott sorg på min väg jag ju fann. Tron och kärleken vill ju blott digna, med eld kan du lampan välsigna, endast du mig hjälpa kan."

Hur hjälper Gud? Vi har evangeliets kraft. Skriften talar om uppståndelsekraften. Aposteln skriver om en ny människa som vi får iklä oss.

Vi har en mäktig Gud. Och i blodet finns det kraft. Kristi blod är den enda rening som finns mot synden. 

"Det finns underbar förlossning i det blod som gjöts en gång."

Fridens band

"Bär som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger." (Efesierbrevet 6:15)

Det är alltid lika gripande att ta del av budskapet i Bo Giertz bok stengrunden. 

Den unge prästen Savonius var en mycket nitisk präst. Småningom märkte han ändå sitt eget syndafördärv. Hur obotligt sjukt hans hjärta är. 

Ändå är det först då han finner nåden och friden. Frälsningen är utom honom i Kristus.

Då ger evangelium honom frid. Trots sitt eget syndafördärv får han vara Jesu egen.

Evangelium är Guds kraft till frälsning. Aposteln skriver:  "Jag skäms inte för evangeliet. Det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror, juden först men också greken. 

I evangeliet uppenbaras rättfärdighet från Gud, av tro till tro, som det står skrivet: Den rättfärdige ska leva av tro." (Romarbrevet 1: 16-17)

Andens enhet

"Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 

Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. 

Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, en Herre, en tro, ett dop, en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla."

(Efesierbrevet 4: 1-6)

Aposteln lyfter fram Andens enhet. Den hör i hop med den kallelse vi fått.

Andens enhet genom fridens band. Guds frid sammanbinder.

I Filipperbrevet läser vi:  "Bekymra er inte för något, utan låt Gud få veta alla era önskningar genom bön och åkallan med tacksägelse. Då ska Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara era hjärtan och era tankar i Kristus Jesus."

Guds frid bevarar våra hjärtan och tankar i Kristus Jesus. Fridens band upprätthåller Andens enhet.

Gör vi allt vad vi kan för att bevara Andens enhet genom fridens band?

Ödmjukhet och mildhet, samt tålamod och överseende. Det är ofta en bristvara även i kristna sammanhang. 

Andens enhet förutsätter en ödmjuk Ande. Vår konung kommer i ödmjukhet. Tänk om vi skulle ha samma himmelska ödmjukhet..

Stoftets band, Kedars hyddor

 "Fri från stoftets band här i jordiskt land själen njöt av himlafröjden, då jag med trons ögon klart här skåda fick allt vad Jesus gjort då han i döden gick."

I en sång sjunger vi om hur ett Guds barn kan vara fri från stoftets band. Redan här i jordiskt land, eller i Kedars land som det heter i en äldre översättning.

Kedars folk var ett nomadfolk. De bodde i svarta hyddor. Deras boningar var beredda av svarta gethår.

Vi kan ana att det inte var någon trevlig boning. Himlafröjden vilade knappast i deras usliga hyddor.

Himlafröjden kommer ovanifrån. Den fröjden kommer från Gud. Vi påminns om de ljusa boningarna i Guds stad.

Lammets blod som tvättar rent..

Lammets bröllop, sången som inte tar slut. Ett himmelskt hem. Allt detta går vi se fram emot i Kedars land, i Kedars hyddor..

Barnaskapets ande

I dagens kortandakt talar Luther om lag och evangelium. Han vittnar om barnaskapets ande: "Evangeliet däremot, talar om att Gud förlåter oss våra synder för Jesus skull om vi tror på honom. 

Där krävs det ingen som helst motprestation från vår sida. 

Om du tar emot evangeliet får du tröst mot rädslan för lagen – genom Guds nåd. 

Då verkar den Helige Ande i dig så att du ständigt lever i denna tröst, behåller din förtröstan på Gud och i sann tro av hjärtat ropar till honom, även när du känner dig svag och måste erkänna att du är en syndare. 

Det är vad som här kallas att ha fått barnaskapets ande." (citatets slut)

De senaste dagarnas kortandakter är intressanta. Bland annat lyfter Luther fram att en kristen aldrig kan ta lätt på synden. Det varnas för att leva efter köttet för då dör människan.

Lösningen, Guds lösning är evangelium och evangelie predikan. 

Av nåd får vi vara Guds barn. Den himmelske Fadern vårdar sina barn..