Laglöshet

I folkbibeln (1998) förekommer ordet laglöshet på sju ställen. I Matteusevangeliet, i Romarbrevet, två gånger i Tessalonikerbrevet och i brevet till Titus, samt i Petrus andra brev. Paulus skrev i brevet till församlingen i Tessalonika att laglöshetens hemlighet redan var verksam. Nu måste bara han som håller tillbaka röjas ur vägen. Vad aposteln här menar har vi inte full insikt i.

Jesus varnar sina lärjungar för att det kommer människor som vill bedra dem "Se till att ingen bedrar er.” Många ska komma i Jesu namn och säga: Jag är Messias. Dessa ska bedra många. Under födslovåndornas tid, den tid av nöd som förebådar Jesu återkomst kommer Jesu lärjungar att bli utlämnade åt lidande och en del även bli dödade. Nyligen fick vi också läsa att förföljelsen av kristna ökar i så gott som hela världen. Lärjungarna, Jesu efterföljare kommer att bli hatade av alla folk för Jesu namns skull. Jesus vittnar om att då ska många komma på fall, och de ska förråda varandra och hata varandra. 

Många falska profeter ska träda fram och bedra många, och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. Men mitt under denna svåra tid kommer det sanna evangeliet om riket att förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma.

Då vi enligt bibelns vittnesbörd kan anta att vi lever i födslovåndornas tid är det gott att ta till sig Pauli undervisning till romarna. ”Men Gud vare tack! Ni var slavar under synden, men nu har ni av hjärtat börjat lyda den lära som ni blivit överlämnade åt. Nu är ni befriade från synden och slavar hos rättfärdigheten – jag använder en enkel bild för er mänskliga svaghets skull. Så som ni förr ställde era kroppar i orenhetens och laglöshetens tjänst till laglöshet, så ska ni nu ställa era kroppar i rättfärdighetens tjänst till helgelse.”

Paulus fortsätter: När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i döden. Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.

I brevet till Titus beskriver Paulus hur Guds nåd har uppenbarats. Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar. Slutligen uppmuntrar han Titus. Så ska du tala, förmana och tillrättavisa med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig.

Till Tessalonikerna skriver aposteln:”Låt ingen bedra er på något sätt. Först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son, motståndaren som förhäver sig över allt som kallas gud eller heligt så att han sätter sig i Guds tempel och säger sig vara Gud. Minns ni inte att jag sade er detta medan jag ännu var hos er?  Och ni vet vad det är som nu håller honom tillbaka så att han kan träda fram först när hans tid kommer. Laglöshetens hemlighet är ju redan verksam. Nu måste bara han som håller tillbaka röjas ur vägen.”

Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst. Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta. Därför sänder Gud villfarelsens makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla de som inte har trott på sanningen utan njutit av orättfärdigheten.

I Matteus 13 förklarar Jesus för sina lärjungar liknelsen om ogräset i åkern." Han svarade: "Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn.  Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut. 

Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!”

Folkbibeln 2015 översätter vers 41 enligt följande: ”Människosonen ska sända ut sina änglar, och de ska samla ihop ur hans rike allt som förleder och alla som gör orätt.”

Aposteln Petrus skriver så här: ”Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till och kommer att gå under genom sitt förfall. Som djur skall de också gå under. Det är den rätta lönen för deras laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen. De är smutsfläckar och skamfläckar, där de vid sina kärleksmåltider festar och frossar tillsammans med er. De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. De har lämnat den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet. Men han blev tillrättavisad för sitt brott. En stum åsna talade med människoröst och förhindrade profetens vanvett.”

- - -

Guds ord är så skarpt. Det varnar så kraftigt för avfall från Guds ord. Judas skriver så här: ”Mina älskade, fastän jag är mycket ivrig att skriva till er om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödvändigt att skriva till er och uppmana er att fortsätta kampen för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga.” 

Vad jag skriver här på vägen hem, skriver jag främst för mitt eget hjärta. Bibelns ord förklarar nog tydligt vad tiden lider. Vi lever mitt i en tid av kraftigt avfall. Om det är det sista stora avfallet vet Gud. Djävulen går omkring som en ljusets ängel. Endast om vi vandrar i Guds ords ljus kan vi känna svavellukten som han lämnar efter sig. Han vill också trötta ut Guds barn och stänga de dörrar som Jesus öppnat. Tröttheten och uppgivenheten är så nära. Det skulle vara så lätt att låta ögonlocken falla..

Men Gud är god. Hans ord är så klart och den nåd och kärlek som han bjuder i Jesus Kristus är så stor och den ger även kraft att vandra på himlavägen. Själv går han också med varje dag. Hand i hand med Jesus vandrar vi mot evigheten

• 
  

De som inte tror Guds ord

På nätet hittade jag två timmar biblisk undervisning, som handlade om Djävulen den onde. Jag ville ändå inte riktigt lyssna på det, för det känns som om jag ändå ser tillräckligt av honom.

Jag lyssnade en kort stund. Vem är denne Guds motståndare som Jesus har besegrat? Då Jesus är min Herre och min Gud behöver jag inte frukta Djävulen, men ändå enligt Guds ord vara på min vakt.

Han som undervisade sade att Djävulen "har en uppgift" med de som inte tror på Guds ord. Genom otron får den onde ett grepp om människan. Han tillåts verka där otron råder. På grund av otro hamnar människan att tillbringa mycket tid i den ondes våld, mycket mera än två timmar. En hel dag, ett helt liv, en evighet..

Jag tror att föredragshållaren hade rätt. Nu ställer jag en fråga. Vem tror du att det är som leder debatten som nu förs i kyrkan? Vems efterföljare är den kyrka, del av en kyrka som avfaller från Guds ord? Guds eller Djävulens?

"En uppgift för de som inte tror" I följande inlägg funderar jag över laglöshetens väsen. Vad säger ordet därom?

Korsets teologi

Ibland brukar man tala om att predika endast Jesus Kristus och honom som korsfäst. Det finns också ett begrepp som kallas korsets teologi. Luther lär ha sagt att vid korset får man den rätta bilden av Gud.

Korset blott! Gud kommer till jorden för att dö. Säger det inte ganska mycket om Gud? Vittnar det inte heltäckande om både hans helighet och kärlek?

Gud dör för mina synder. Han tar mitt straff på sig. Syndens lön är döden och Kristus lider den döden. Det är gott att börja dagen med att stanna vid korset. Där får jag möta Gud. Där möter han mig.

Du gick den tunga vägen Herre, lidandets väg, skammens väg. Hat, spott och spe mötte du av människorna. Nu är vägen öppen till dig och till ditt paradis.

Kommer ni med? Vill du möta honom? En liten stund med Jesus här på jorden och en evighet med honom där ovan.

Tron på Jesus

Att få hålla fast vid Jesu ord och inte förneka hans namn är en förunderlig nåd. Det är många som vill ta livets krona av ett Guds barn.

Jesus förlorar ändå inte en enda av sina barn. När den egna kraften blir så liten drar han oss allt närmare sig.

Tack käre Jesus, Jesus min Jesus.

Otrons förkunnare

Bibeln vittnar om de heligas uthållighet, de håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.

Kyrkoherden i Vuosaari får stark kritik för att han på församlingens hemsida lyfter fram tron på Jesus som livets viktigaste fråga. När Jesus inte mera ryms med är det verkligen mörkt.

Ytterst är det nog Jesus som delar kyrkan idag.  Otrons förkunnare har i åratal medvetet tillåtits att vilseleda människor. Nu är det en chock för många att det faktiskt handlar om Jesus.

Guds löfte om befrielse

Men Herren sade till Mose: ”Nu ska du få se vad jag ska göra med farao. Min starka hand ska få honom att släppa dem, och min starka hand ska få honom att driva ut dem ur sitt land.”

Gud styrker Mose. Under sitt namn Herren kommer han nu att göra sig känd. Löftet om Kanaans land kommer att fullbordas. Gud har kommit ihåg sitt förbund.

"Säg därför till Israels barn: Jag är Herren. Jag ska föra er ut från Egyptens tvångsarbete och rädda er från deras slaveri, och jag ska återlösa er med utsträckt arm och stora straffdomar." Gud ska ta Israels barn till sitt folk och vara deras Gud. Folket skall inse att jag är Herren er Gud, som för er ut från slavarbetet hos egyptierna.

Herren skall föra dem till det land han lovade Abraham, Isak och Jakob. Men Israels barn lyssnade inte på det ord han gav genom Mose. På grund av sin otålighet och det hårda arbetet kunde de inte ta det trösterika budskapet till sig.
Herren talar till Mose: ”Gå och säg till farao, kungen av Egypten, att han släpper Israels barn från sitt land.”

Herren styrker åter Mose och han förmedlar nu samma Guds Ord både till Israels barn och till farao, kungen av Egypten "att Israels barn skulle föras ut ur Egyptens land"

"Och Herren talade till Mose i Egyptens land.  Herren sade till honom: ”Jag är Herren. Säg till farao, kungen av Egypten, allt som jag säger till dig.” Men Mose sade inför Herren: ”Se, jag har oomskurna läppar. Hur skulle farao vilja lyssna till mig."

Mot löfteslandet

I den andra Moseboken ser vi Gud steg för steg förbereda Israels barns uttåg ur Egypten. Han uppenbarar sig för fåraherden Mose. Gud lovar en hjälp åt Mose, som anser sig ha en trög tunga. Mose har däremot en talför broder. Bröderna förenas efter lång tid och de beger sig till Farao.

"Därefter gick Mose och Aron till farao och sade: ”Så säger Herren, Israels Gud: Släpp mitt folk, så att de kan hålla högtid åt mig i öknen!” Farao svarade: ”Vem är Herren? Skulle jag lyssna på honom och släppa Israel? Jag känner inte Herren, och jag tänker inte släppa Israel.”

Det första steget leder till att förhållandena hårdnar. Farao straffar Israels barn med hårdare arbete. Israeliternas förmän vredgas på Mose och Aron och de säger till dem: ”Må Herren se vad ni har gjort och döma er! Ni har fått farao och hans tjänare att avsky oss och satt svärd i deras hand så att de kan döda oss.”

Mose kommer i tvivel och beskyller Herren för att inte ha gjort någonting för att rädda sitt folk.