Herradömet

Petrus skriver i sitt andra brev om människor som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Av folkbibelns förklaringsdel förstår vi att ordagrant talas det här om herradömet, Gud(Kristus) och hans herradöme.

Var fanns då sådana människor,  som föraktar Kristi makt och lära. Petrus hänvisar till Noas tid och till städerna på slätten, Sodom och Gomorra. Där nådde avfallet från Gud ett sådant klimax att ingen återvändo fanns.

Hur kan det gå så att människor som är "etniska kristna" och har någon slags förhållande till kyrka och församling föraktar Kristus och hans makt?

När behövs inte Kristus mera? Är det inte då synden avskaffas. När man talar om Jesus endast som ett föredöme och inte om Kristus Jesus, han som var död men lever och härskar som överstepräst i sitt rike.

Kristus som genom sitt ord varje dag dömer och upprättar. Ja det behövs både och. Petrus undervisar överlag mycket om det kristna livet. Det har alltid konsekvenser att möta Kristus. Det gamla förgår och något nytt skapas.

Samma förvandling, samma kamp och strid, men tillika även ljuvlig vila fortgår dagligen i Kristi herradöme. Må vi aldrig förakta det herradömet, för där finns det eviga livet.

Idag är salighetens dag

Medan jag körde från ett arbetsmöte tillbaka till kontoret lyssnade jag på radion. Idag är salighetens dag säger predikanten.

Ja för en Jesu efterföljare är varje dag en salig dag.

Tron på Gud ger livsmod och mening åt det dagliga livet. Det kristna hoppet ser fram emot och bär fram till den dagen då saligheten fullkomnas, då du ser Jesus ansikte mot ansikte.

Alltid då Guds ord förkunnas är det också besökelsetid. Luther säger visst i katekesen att ingen människa kan bli salig om Gud inte drar henne till sig.

Ja Gud söker bortsprungna människor. Ordet kallar till möte med Gud. Han vill vara din Gud, han vill vara min Gud.

Människan skapar falska avgudar åt sig. De kan aldrig ge frid och salighet. Enligt ÖT säger biskopen att Gud måste bli människa för att veta vad det är att vara människa. 

Tonen känns främmande. Nej, det håller inte, skulle inte han som skapat människan veta hur det är att vara människa. Kristi kyrka har inget annat att förlita sig på än Guds ord. 

Kristus kom till jorden för att frälsa människan, för att upprätta den fallna människan. Han kom inte för att människan skulle kunna säga att jag är sådan jag är och jag lever som det känns bäst för mig.

Ändå trots allt avfall är det ändå idag en salighetens dag, en lycklig dag för den som tror. En dag då Gud ännu kallar de som leds till att springa bort från honom och de som redan sprungit bort.

En dag då Kristus håller allt i sin hand. En dag då himmelens fönster är öppet för den som tror Guds ord, det ord som består då himmel och jord förgås.

Himmelens fönster

Finns det ett fönster till himmelen, till Guds eviga rike? Hur kan vi känna Gud och veta hans vilja?

Ibland säger vi att Gud är så mycket större än vi tror. Det är han nog. Men Guds ord i Bibeln är ändå det som ger oss en bild av honom.

Kanske vi kan säga att genom Guds ord ser vi in i himmelens fönster. Vi ser det som Gud menat att vi skall se.

I Jobs bok så spekulerar Jobs vänner om Gud och hans avsikter. Alla kommer de åtminstone delvis till korta.

Guds ord kan vi inte förstå om inte den Helige Ande öppnar det. I debatter i dag är det vanligt att även sådana som säger sig vara kristna ifrågasätter Guds ord.

Otron gör att en dimma kommer för ögonen och människan går vilse. Öppna du Herre våra ögon!

Guds rike och världens rike

Bibeln talar mycket om världen som en motpol till Guds rike. Jesus ber i sin översteprästeliga bön för de som genom honom blivit friköpta från världen och dess rike.

Jesus själv använder uttrycket "den här världens barn" och ljusets barn. Guds ord och Jesus själv delar upp människorna i två hopar. En osynlig gräns går genom mänskligheten.

Men även ljusets barn lever mitt i världen. Den nya delen, den nya människan där Kristus verkar har sin håg och lust till Herren Jesus medan den gamla delen dras till världen.

Någon har sagt att den del som får mera mat vinner. Den nya delen får sin näring av  Guds ord och Gudstjänsten, samt bönen som är hjärtats samtal med Gud.

När två olika folk lever sida vid sida blir det naturligtvis spänningar. Den kristnes uppdrag är att föra ut det glada budskapet till hela världen, till alla folk. Där behövs vishet och den Helige Andes ledning.

När tiden och allting förändras

Profeten Mika profeterar: Det ska ske i den yttersta tiden att berget med Herrens hus ska stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna. Och alla folk ska strömma dit.

Man säger att det ord som Mika använder för den yttersta tiden är samma som Jesus använder i Matteus 25 (den stora nöden strax innan Jesu tillkommelse) Ordet berg används i bibeln både med bokstavlig och andlig betydelse.

I går hörde vi i bönehuset undervisning om huset som är byggt på klippan. Det hus som skall bestå fastän stormar och störtfloder kommer. Ja det är tryggt att idag bygga sitt liv på Herren Jesus.

Mikas boks fjärde kapitel är en förunderlig bok. Speciellt om du samtidigt också läser Sakarja och minns Paulus undervisning om att frälsningen skall nå det judiska folket då hedningarnas tid är till ända. 

Ja tiden är kort och då är det tryggt att leva med Jesus, för Jesus och beredd för uppbrott.

När tiden kunde stanna

"Salig är den som har Jakobs Gud till sin hjälpare" skriver psalmdiktaren i den 146 psalmen. Lova Herren min själ, han som är trofast från släkte till släkte.

Ibland kan det kännas så gott att man önskar att tiden skulle stanna. I de stunder då du får känna Herrens godhet ville du gärna stanna en liten stund. Ja likt Petrus skulle du vilja bygga hyddor och stanna kvar.

Stunder då hjärtat får säga, tack gode Gud!

Sorgen och glädjen

Så förflöt fredagen. Efter jordfästningen var det minnesstund. Det är förunderligt med en Jesu egens begravning, himmel och jord förenas. Då Guds folk samlas på Sions berg är det i den levande Gudens stad. Ja det handlar faktiskt om staden med de fasta grundvalarna. Gud själv betjänar sitt folk genom sitt eget ord.

Likaså sluts äktenskapets förbund i samma Guds stad. Gud själv förenar man och kvinna till ett. Livet på jorden går vidare. Det är fest och en högtidsskara är samlad.

Om två veckor är det igen bokat för bröllop, det första i vår familj. Det är glädje och förväntan. Men mitt i glädjen kommer ett vemod. En Herrens tjänare, brudgummens morfar ilar mot mötet med sin uppdragsgivare. 

Tider och stunder är i Herrens händer och för honom är allt möjligt. Så får vi endast med förtröstan sluta våra små händer in i Urtidens Guds starka händer.

Som du vill o Herre, du vet bäst.