Början, fortsättningen och slutet

Jesus säger att han är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern förutom genom Honom. Luther förklarar:

"För att vi ska kunna bäras till himlen måste han vara allt detta för oss – början, fortsättningen och slutet. Vi måste göra honom till den grundsten som både väggens stenar och taket vilar på. På stegen till himlen är han både den understa, den mellersta och den översta"

Så långt Luther. Kanske vi har lättare att förstå att Jesus är början och slutet. Men det kan vara svårare att förstå att Jesus också vill vara fortsättningen. Han lämnar oss inte på halva vägen. 

Han går med hela vägen..

Det nya livet har vi i Jesus. Han är livet, det nya livet. Luther skriver på ett annat ställe: "Den gamle Adam i oss förlorar hoppet när det inte överensstämmer med hur han tänker och vill ha det. Han kan inte göra något annat."

Högmod - en trolldomssynd

I Samuelsboken läser vi vidare om Sauls tid som kung och det högmod som han drabbades av. 

Saul bad om förlåtelse, men ingen förlåtelse blev given. Nåden är också av nåd. Ingen människa kan förtjäna Guds nåd. 

"Saul sade till Samuel: "Jag har syndat genom att inte lyda Herrens befallning och dina ord. Jag fruktade för folket och lyssnade till dem. Men förlåt mig nu min synd och vänd tillbaka med mig, så att jag får tillbe Herren." Samuel sade till Saul: "Jag vill inte vända tillbaka med dig, för du har förkastat Herrens ord, och Herren har också förkastat dig, så att du inte längre kan vara kung över Israel."

Vidare läser vi: "Samuel ville inte mer se Saul, så länge han levde, ty Samuel sörjde över Saul. Och Herren ångrade att han hade gjort Saul till kung över Israel"

"Då sade Samuel: "Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi. Eftersom du har förkastat Herrens ord, har han också förkastat dig, så att du inte längre får vara kung."

Herre ge oss en vilja att höra din röst. Bevara ditt folk från högmod och upproriskhet.

Söndagsmorgon i Koli

"Herre, sabbatsfriden gjut i hjärtat in.

Stilla oro, ängslan, helga själ och sinn.

Låt i dig mig vila, giv av himlens höjd

kraft att trogen verka, tjäna dig med fröjd."

Mot Guds stad

" I tron lydde Abraham när han blev kallad att dra ut till ett land som han skulle få i arv, och han gav sig i väg utan att veta vart han skulle komma. 

I tron levde han i löfteslandet som i ett främmande land. Han bodde i tält med Isak och Jakob som var medarvingar till samma löfte, för han väntade på staden med de fasta grundvalarna vars byggmästare och skapare är Gud.

Genom tron fick även Sara, som var ofruktsam, kraft att bli mor till en ätt fast hon var överårig. Hon tänkte att den som hade gett löftet var trofast.

Därför fick också en enda man, så gott som död, barn så talrika som himlens stjärnor och oräkneliga som sandkornen på havets strand.

I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de hade sett det i fjärran, hälsat det och bekänt sig vara gäster och främlingar på jorden. 

De som säger så visar att de söker ett hemland. Hade de tänkt på det land som de lämnat, så hade de haft tillfälle att vända tillbaka dit. Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har förberett en stad åt dem."

Mot den himmelska staden som hebreerbrevets författare lyfter fram går en kristens resa. Här i tiden besöker vi platser och städer där vi inte finner något varaktigt.

Ändå vill också Gud välsigna vår genomresa här i syndens och förgängelsens land.

Varje dag får vi ta Jesus med på färden. Då får vi fröjdas och tacka honom för allt vad han ger..

Filisteernas land

Redan i första Moseboken möter vi benämningen "filisteernas land:

"Men Abraham ställde sju lamm i hjorden åt sidan. Då sade Abimelek till Abraham: ”Vad betyder de där sju lammen som du ställt åt sidan?” 

Han svarade: ”Dessa sju lamm ska du ta emot av mig som ett vittnesbörd om att det är jag som har grävt brunnen.” Sedan kallades platsen Beer-Sheba, eftersom de båda svor eden där.

Och de slöt förbund vid Beer-Sheba, och därefter bröt Abimelek och hans befälhavare Pikol upp och återvände till filisteernas land.

Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Sheba och åkallade där Herrens namn, den evige Guden. Sedan bodde Abraham som främling i filisteernas land en lång tid."

Folkbibeln förklarar: "filisteernas land Beteckning för folk på den nuvarande Gazaremsan, särskilt det sjöfolk som sedan under 1200-talet f Kr kom från de grekiska öarna."

Även Isak möter på dessa filisteer: "Det blev svält i landet igen, efter den första svältperioden som hade inträffat på Abrahams tid. 

Isak begav sig då till filisteernas kung Abimeleki Gerar. Där uppenbarade Herren sig för honom och sade: ”Dra inte ner till Egypten utan bo kvar i det land som jag säger dig. 

Stanna som främling här i landet. Jag ska vara med dig och välsigna dig, för jag ska ge dig och dina efterkommande alla dessa landområden, och jag ska hålla den ed som jag gett din far Abraham.

Jag ska göra dina efterkommande talrika som stjärnorna på himlen, och jag ska ge dina efterkommande alla dessa landområden. Och i din avkomma ska jordens alla folk bli välsignade, eftersom Abraham lyssnade till min röst och tog vara på det jag förordnat: mina befallningar, föreskrifter och lagar.”

Löftessonen Isak får höra att i hans avkomma skall jordens folk bli välsignade.

I Jesus Kristus blir människor från alla folk och stammar välsignade. Snart ljuder Jesu ord: "Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse."

I Guds ord läser vi om Anaks barn, om filisteer, om jätten Goliat. Om personer som verkade här nere en kort liten tid.

Men Guds ord vänder alltid blicken framåt och mot Jesus. Guds ord handlar om kallelsen till himlen i Jesus Kristus.

Den kallelsen får inget skymma. Det vi här ser med ögonen varar blott en kort liten tid. Hebreerbrevets författare skriver:

"Så kasta inte bort er frimodighet, den ger stor lön. Ni behöver uthållighet för att göra Guds vilja och få vad han har lovat.För:

Ännu en kort liten tid, så kommer han som ska komma, och han ska inte dröja.

Min rättfärdige ska leva av tro. Men drar han sig undan, har min själ ingen glädje i honom.

Men vi tillhör inte dem som drar sig undan och går förlorade, utan dem som tror och vinner sina själar."

Saul och David hade sin tid. Abrahams och Davids son Jesus Kristus har ett evigt rike.

Mot det rike vandrar vi. Dit uppmanar Guds ord oss att gå. Och Herren går med. När vi tar vara på hans ord är han vid vår sida.

Avfaller vi från hans ord mister vi fästet. Då går vi bort istället för att gå hem.

Jesusvägen leder hem. Människans väg leder bort. 

Gud är god..

Saul -räddaren, O Kanaans land

Saul skulle rädda Israels folk från filisteernas hand. "De steg upp tidigt, och i gryningen ropade Samuel upp till Saul på taket: "Stig upp, så skall jag följa dig på väg."

Då steg Saul upp och de gick båda i väg, han och Samuel. När de var på väg ner mot utkanten av staden, sade Samuel till Saul: "Säg till tjänaren att han skall gå före oss." Och tjänaren fick gå. "Men stanna själv här, så skall jag låta dig höra vad Gud har talat."

Samuel tog sin oljeflaska och hällde olja på Sauls huvud, kysste honom och sade: ”Se, Herren har smort dig till furste över sin arvedel."

Israels barn är Guds arvedel. I första Samuelbokens 12 kapitel läser vi förunderliga ord: "Se, här är nu den kung som ni har valt, som ni bad om. Herren har nu satt en kung över er. 

Om ni fruktar Herren och tjänar honom och hör hans röst och inte är upproriska mot Herrens befallning, då ska både ni och kungen som regerar över er följa Herren er Gud. 

Men om ni inte hör Herrens röst utan är upproriska mot Herrens befallning, då ska Herrens hand vara mot er liksom mot era fäder."

Idag leds Israel av Benjamin Netanyahu. Tyvärr känner han inte Israels Gud, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, Jesus Kristus..

Netanyahu kan inte rädda Israel. Jesus är räddaren. Han som kommer på himmelens skyar. Han som är given all makt i himmelen och på jorden.

Han är också befälhavare över Herrens här. En dag är han här..

Jesus är en Frälsare för alla folk. Du och jag har en arvedel i hans eviga rike - Det himmelska Kanaan.

"O Kanaans land, du sköna land, där Herren Jesus bor, dit Gud vill föra sina barn till evig fröjd så stor! Lovsjung nu Herren, lovsjung nu Herren! Lova nu, lova nu, lovsjung nu Herren att han vill föra sina barn till en evig fröjd så stor!"

Saul - smord av Samuel till kung

"Dagen innan Saul kom, hade Herren uppenbarat för Samuel och sagt: "I morgon vid den här tiden skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste för mitt folk Israel. 

Han skall rädda mitt folk från filisteernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig."

När Samuel fick se Saul, sade Herren till honom: "Se, där är den man som jag talade till dig om: Han skall styra mitt folk." 

Vilket folk var filisteerna? De var ättlingar till Hams son Misrajim. Ham var far till Kanaan som Noa förbannade.

"Misrajim blev far till ludeerna, anameerna, lehabeerna, naftuheerna, patroseerna, kasluheerna, den stam som filisteerna härstammar från, och kaftoreerna."

Ännu idag är striden om Kanaans land svår. Så skall det förbli tills Herren kommer..