Ett sommarmöte i Esse och på Himmelens strand

Idag börjar ett sommarmöte i Esse. Bakom mötet ligger en lång tradition. Även tidningen skriver om mötet och framför mötesordförandens hälsning: "Alla intresserade från närområdet är välkomna att delta. Alla bybor och de som vill är välkomna. Det är öppet för alla och man kan också lyssna via radio om man är intresserad."

Mötesarrangören vet inte ens om folk vågar komma, men kallelsen går ut via många slags media. Likt ängelns sista kallelse går också kallelsen nu ut högt uppe på himlen:

" Vörda Gud och ge honom äran! Stunden för hans dom har kommit. Tillbe honom som har gjort himlen och jorden, havet och vattenkällorna."

Det eviga evangeliet ljuder ännu. Snart tystnar kallelsen. Snart står alla kallade från olika tider och årtusenden inför den vita tronen. Snart öppnas och granskas böckerna och livets bok hos Jesus öppnas.

Är ditt och mitt namn skrivet hos Jesus? Svarade vi ja till kallelsen? Var vi intresserade? Får vi vara med på den stora festen på himmelens strand?

Ja, jag vill Herre! Jag vill vörda dig och ta emot din kallelse. Jag vet att det kostade din son livet, när platsen för mig bereddes.

"Tacka Herren ty han är god!"

Jag har inga sorger i världen

"Så tar jag blott en dag i sänder och fruktar ej morgon som gryr. Min framtid är lagd i hans händer som jorden och himmelen styr. När sedan för alltid min sol sjunker ner, jag vaknar en morgon i himlen och ser blott Jesus, min Jesus. Blott Jesus, min Jesus i himlen för evigt jag ser!"

(Sions sånger 171, sionsharpan 267)

Kropp, själ och ande

I helgen lyssnade jag på några predikningar från Luleå och bland annat en av gamle brodern Erling. Han vittnade om hur människan enligt bibeln består av kropp, själ och ande.

Visst är det en biblisk sanning, men jag måste säga ett ljudligt aha. Bibelförklaringen blev så tydlig. När människans tid här nere är ute blir kroppen mull. Anden återvänder till Gud och en Jesu väns själ går till vilan i Abrahams sköte.

Bibeln vittnar om kroppens uppståndelse vid Jesu återkomst. Då förenas åter kropp och själ och Gud ger människan livsande.

I söndags på kvällen då jag i den sköna kvällsvärmen gick på de solvarma klipporna på Öuran kunde jag känna en föraning av det eviga livet hos Gud. Då är det gott.

Som Jesu vänner väntar vi på hans återkomst och den himmelska kroppen i en ny värld. Den dagen närmar sig och vi kan ana hur den är mycket nära. När Gud genom sin Ande förklarar sin omsorg om människan är det gott att leva.

Då kan vi likt sångaren sjunga: Jag har inga sorger i världen då Jesus har blivit min vän..

Guds nåd har uppenbarats

"Din undervisning ska förmedla oförfalskad sanning och värdighet. Den ska vara sund och oklanderlig, så att din motståndare måste skämmas när han inte har något ont att säga om oss."

Paulus ger personliga uppmaningar till Titus och han fortsätter med att vittna om Nådens fostran:

" Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och i stället leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är, medan vi väntar på det saliga hoppet: att vår store Gud och Frälsare Jesus Kristus ska träda fram i härlighet. Han har offrat sig för oss för att friköpa oss från all laglöshet och rena åt sig ett eget folk, som är uppfyllt av iver att göra goda gärningar.

Så ska du tala, förmana och tillrättavisa med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig."

Guds vilja är inte att Guds folk skall vara laglösa. Jesus har friköpt oss från all laglöshet. Av apostelns betoning förstår vi att det är en fortlöpande process. 

Jesus friköper från all laglöshet. Han renar åt sig ett folk som är uppfylld av iver att göra goda gärningar. Inför de orden kan vi nog inte slå oss för bröstet. 

Paulus avslutar brevet med en kraftig uppmaning. "En villolärare ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv."

Om jag förstår Paulus rätt så kan man aldrig ge en villolärare andlig auktoritet. Den som går emot Guds ord dömer sig själv. Guds folk hamnar alltså att ta avstånd från både falsk lära och falska lärare.

Brevet till Titus är nog ett brev som är mycket värdefullt i den tid vi lever. Det finns en tro som är överlämnad åt de heliga. Kampen för den tron fortsätter tills Jesus kommer.

Insikt om sanningen

"Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att föra Guds utvalda till tro och insikt om den sanning som hör till gudsfruktan och ger hopp om evigt liv."

Det är en mäktig och trosstyrkande hälsning som aposteln har som inledning i brevet till Titus. Apostelns uppdrag är att föra Guds utvalda till tro. 

Men tron ger också en insikt om sanningen som hör till gudsfruktan. Tron och sanningen ger hopp om evigt liv.

Vi lever i den tiden på året då den här världens vänner lyser upp sina fb-sidor med den falska regnbågen. För att bli aktad i den här världen behöver man numera ta detta sexfärgade certifikat till sig.

Evangelisk-lutherska kyrkan flaggar med en regnbågsinspirerad bild med texten "Kärleken kommer från Gud". Biskopen åter använder Guds båge och en egen regnbågsanpassad text. 

På Guds ords grund kan vi nog säga att både kyrkan och biskopen kommer med en modifierad sanning. Guds ords sanning är inte sådan, för Gud kan inte ljuga. 

Aposteln Johannes uppmanar oss att pröva andarna för antikrists ande finns i världen. Och Johannes skriver: 

" Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, för han som är i er är större än den som är i världen. De är från världen, därför talar de utifrån världen och världen lyssnar till dem. Vi tillhör Gud. Den som känner Gud lyssnar till oss. Den som inte är av Gud lyssnar inte till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande."

Villfarelsens ande tar hela tiden ett allt starkare grepp om den här världens kyrkosystem. I Kristi kyrka finns däremot ingen villfarelse för den vilar på Kristus själv.

Men tillbaka till Paulus, som i sitt brev styrker sin medhjälpare Titus som blivit satt att organisera församlingarna på Kreta. Paulus skriver om det eviga livet:

"Detta eviga liv har Gud, som inte kan ljuga, utlovat från evig tid. Och när tiden var inne uppenbarade han sitt ord genom den förkunnelse som anförtrotts mig på Guds, vår Frälsares, befallning."

Nåd och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus, vår Frälsare.

Ordet på tungan

"Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt om det. Du omsluter mig på alla sidoroch håller mig i din hand. (Psalm 139)"

I morse funderade jag över vilken betydelse orden har i himlen, i Guds värld. I kvällens andakt från radio LFF hörde vi bibeläsning från den 139. psalmen som har överskriften "Herren känner mig"

Genom den Helige Andes ledning förmår David beskriva hur Gud förstår våra tankar. Ja Gud som är allvetande känner orden som formas av våra läppar och orden vi skriver ner.

Visst är det skönt. Som försonade genom Jesu blod har vi frid med Gud och vi behöver inte känna fruktan inför honom. 

I Moseboken beskrivs kommunikationen mellan Gud och människan "Herren Gud hade format alla markens djur och himlens alla fåglar av jord. Han förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem. Så som mannen kallade varje levande varelse, så blev dess namn. Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt himlens fåglar och markens alla vilda djur."

Nog är det en vacker bild, en försmak av den relation som den återlösta skaran har med Gud i himlen. När vi därtill tänker på lovsången till Jesus anar vi något av den himmelska friden. Ändå övergår det som komma skall våra skönaste tankar.

I himlen

"Men vi har vårt medborgarskap i himlen, och därifrån väntar vi Herren Jesus Kristus som Frälsare. Han ska förvandla vår bräckliga kropp och göra den lik hans härlighetskropp, för han har makt att lägga allt under sig."

I bibeläsningen för dagen från Filipperbrevet talar Aposteln om medborgarskapet i himlen.

Jesus är i himlen. Där han är, där har vi vårt fäste. Därifrån väntar vi vår frälsare.

Den här veckan räcker inte orden till. Jag har litet svårt att finna dem. Å andra sidan är det skönt att spara på de egna orden. 

Vilken betydelse har månne orden i himlen, i Guds värld? Där råder Guds ord. Ingen ifrågasätter dem då allt är uppfyllt. Ingen behöver försvara ordet då otro inte finns.

Jag tror att det himmelska språket är annorlunda. När tron bytts i åskådan blir det inga missförstånd. Då är kommunikationen hel. 

Tack gode Gud för det himmelska medborgarskapet.