Guds välsignelse

"När vi har sett Guds välsignelse". Orden som jag hörde vid ett människomöte berörde.

Vi får tack Gud för hans välsignelse. För hans ledning, då vi ser och känner den. 

Vi har en Gud som välsignar. Inte för att vi förtjänar hans välsignelse. Nej! Han välsignar för att han älskar oss. 

Han välsignar för att det hör i hop med hans väsen. 

I Efesierbrevet läser vi:

"Välsignad är vår Herre Jesu Kristi Gud och Fader, som i Kristus har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse, liksom han innan världens grund blev lagd har utvalt oss i honom för att vi skulle vara heliga och fläckfria inför honom. 

I sin kärlek har han genom Jesus Kristus förutbestämt att vi skulle tas upp som hans barn, enligt sin vilja och sitt beslut, för att den härliga nåd som han har skänkt oss i den Älskade skall prisas."

Jag inser att Guds välsignelse är något oerhört stort och också ofattbart.

Vi har en Gud som välsignar. Han välsignar med en andlig välsignelse. Han kan också välsigna.

Och tänk! - Även du och jag kan av hans nåd få bli till välsignelse.