"Tack för rosorna vid vägen, tack för törnet ibland dem.
Tack för resta himlastegen, tack för evigt tryggat hem.
Tack för kors och tack för plåga, tack för himmelsk salighet.
Tack för stridens klara låga, tack för allt i evighet!"
(Psalm 306 skriven av August Ludvig Storm)
Psalförfattaren dog i 51 års ålder i Stockholm 1914.
Vid 25 års ålder ändrades hans liv. Det berättas att han då lämnade ett liv med jordiska nöjen för att ta tjänst i Frälsningsarmén. Han gick direkt från teatern till botbänken. Augusts liv präglades av en allvarlig ryggsjukdom. Psalmen är skriven 1891.
På fredagskvällen diskuterade vi något psalmens innehåll. Det är inte så lätt att tacka för törnen.
Kanske August under åren i Stockholms nöjesliv fått känna hur det bland rosorna finns törnen. Det vet jag inte.
Men han tackade för den resta himlastegen. Den får vi tacka för. Vi har mycket att tacka Gud för.
August tackar för stridens klara låga. Han tackar för redan glömda tårar. För friden i sitt bröst.
Han tackar för vad Gud uppenbarat. För vad han ej förstår.
"Tack för livets hemligheter, tack för hjälp i nödens stund. Tack för nåd som ingen mäter, tack för blodets fridsförbund.
"Tack för prövningar och strider, tack för hopp som uppfyllts väl. Tack för dagen som framskrider, tack för hopp som slagit fel.
"Tack för rosorna vid vägen, tack för törnet ibland dem. Tack för resta himlastegen, tack för evigt tryggat hem. Tack för kors och tack för plåga, tack för himmelsk salighet. Tack för stridens klara låga, tack för allt i evighet!"
(Bild av sångförfattaren)
Livet och tjänsten medför ibland en del kamp och prövning. Sådant man inte förstår. Då får vi tacka Gud för allt som varit.
Det är nåd att få tacka Gud för hjälp i nödens stund. Det är nåd att Gud förlåter.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar