Livets mening

"Jag vet bara att den helige Ande i stad efter stad vittnar att bojor och lidanden väntar mig. 

Men jag anser inte att mitt liv har något värde för mig själv. Jag vill endast fullborda mitt lopp och den uppgift som jag har fått av Herren Jesus: att vittna om Guds nåderika evangelium." (Apg 20:23-24)

I bibelläsningen märker vi vad som var livets mening för Herrens apostel Paulus: Att fullborda sitt lopp. Att slutföra den uppgift han hade fått av Herren - att vittna om Guds nåderika evangelium.

Paulus var inte självisk. Han var i Herrens tjänst. Paulus liv hade fått ett nytt innehåll. Mötet med Jesus hade förändrat honom.

När Paulus vittnar om sitt uppdrag för konung Agrippa säger han: "Men då jag var på väg och närmade mig Damaskus, omgavs jag vid middagstiden plötsligt av ett starkt sken från himlen. 

Jag föll till marken och hörde en röst säga till mig: Saul, Saul, varför förföljer du mig?

Jag frågade: Vem är du, Herre? Han svarade: Jag är Jesus från Nasaret, den som du förföljer. 

De som var med mig såg visserligen ljuset, men rösten som talade till mig uppfattade de inte. 

Jag frågade: Vad skall jag göra, Herre? Herren sade till mig: Stig upp och gå in i Damaskus! Där skall du få veta allt som du är utsedd att göra."

"Må vi med vår kärlek slösa, ej till eget bästa se, och ur Kristi kärlek ösa, kraft till tjänst blott den kan ge. Så blir livets mening skön: kraft till tjänst är tjänstens lön."