"Tecken skall visa sig i solen, i månen och i stjärnorna, och på jorden skall folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och bränningarnas dån.
Människor skall ge upp andan av skräck, i väntan på det som skall komma över världen. Ty himlens krafter skall skakas. Då skall man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet.
Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning."
Han gav dem också en liknelse: "Se på fikonträdet och alla andra träd. Så snart ni ser att de knoppas, förstår ni av er själva att sommaren redan är nära. När ni ser att detta händer, vet ni på samma sätt att Guds rike är nära." (Lukas 21)
Vi lever i en tid då Gud rike, härlighetens rike är nära. Samtidigt lever vi som troende i Guds rike här på jorden.
Vår värld lever också i tider som påminner om födslovåndor. Som aposteln skriver suckar skapelsen och våndas. "Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas." (Romarbrevet 8)
Vi märker att människan anpassar sig till de onormala tider som vi idag upplever. På sätt och vis är det bra, för som troende har vi en uppgift att fylla. Vi får vittna om Jesus som är vägen till himmelen.
När vi tror på Jesus som vår personliga frälsare skall vi inte tappa modet eller frukta. Vi skall inte sjunka ner i en känsla av hopplöshet, utan Jesus uppmanar de sina att räta på sig. Att lyfta upp huvudet då förlossningen närmar sig.
Guds ord får vi lita på. Vi får låta oss påverkas av Guds ord. Det är gott om Guds ord får forma oss, för därtill är ordet också utsänt. Guds ord vänder inte fåfängt tillbaka.
Väckelsetider har karaktäriserats av att människor lever i tro på Guds ord. I tider av avfall falnar kärleken till Guds ord.
Älskar jag Guds ord?
Vi får gripa tag i de löften som ordet ger. Vi får leva i det hopp som ordet skapar. Och den tro som Gud föder genom sitt ord lyfter en dag oss till nya himlar och en ny jord.
När den av Gud utmätta tiden är slut kommer Jesus, Människosonen på Himmelens skyar.
Tack gode Gud för de löften som du gett oss i ditt ord. Tack för att du lärt oss känna vägen, vår Herre Jesus.
"Ty Jesus är vägen, den enda som går, till nya Jerusalems stad. Följ med på den vägen, snart vila du får och sjunga där uppe så glad!" (Sions sånger 114)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar