"Vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker som varade till nionde timmen. Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: "Eloi, Eloi, lema sabaktani?" Det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
Några som stod där hörde det och sade: "Hör, han ropar på Elia!" En av dem sprang då och fyllde en svamp med ättikvin, fäste den runt ett spö och gav honom att dricka och sade: "Låt oss se om Elia kommer och tar ner honom."
Men Jesus ropade med hög röst och gav upp andan. Då brast förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ner."
Evangelisten Markus skriver om hur Jesus Kristus dör övergiven av sin himmelske Fader.
Han bär syndens straff, den eviga döden för din och min skull. Ingen annan människa har ännu varit övergiven av Gud. Vi förstår att det var för människosläktets synders skull som Jesus måste dö och gå in i Evigheten övergiven av sin Fader.
Lukas skriver: "Solen förmörkades, och förlåten i templet brast mitt itu. Och Jesus ropade med hög röst: "Fader, i dina händer överlämnar jag min ande."
Syndfri i sig själv om än han bär hela världens synder lämnar Jesus sin Ande i Guds händer. Och döden och den eviga döden har ingen makt över den syndfrie, för döden kom in i skapelsen för syndens skull.
För Jesus skull kan vi trosvisst vänta nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor. Tack gode Gud att du fullbordade allt. Med förundran och frid i hjärtat får vi läsa om Jesu verk.
Och i dag får vi leva av hans nåd. Må Gud välsigna denna dyrbara nådens dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar